Göteborgsposten – 1 maj 1874, sida 1

Far och Son.) Roman af mrs Harriet Lewis. (Öfvers. trån Engelskan): — En dag, då jag känner mig riktigt kry, skall jag rida öfver till Gildethorpe, sade Lowder. Jag längtar efter att få göra en ridt öfver de båda hemmanen och se mina underhafvande. Jag förmodar, att Holden och Taggart fortfarande äro qvar? — Ja, Guy; men är det ej märkvärdigt, att du kommer ibåg fakta så väl? Ditt minne är verkligen nyckfullt. — Jag kommer ihåg fakta och namn bättre än ansigten, sade Lowder likgiltigt. Jag tror knappt, att jag någonsio haft godt minne i fråga om att känna igen personer. Men är det ej Blanches steg, som höras i förstugan? Hon har gått in i salongen. Ö Följ henne, min gosse, sede sir Arthur; jag skall stanna qvar här en liten stund. Lowder lydde uppmaningen, reste sig upp och begaf gig till salongen. ; Blanche satt vid hörnfönstret med sitt handarbete. Hon såg upp småleende, då Lowder nalkades, och beredde plats åt honom på en divan vid sin sida. ! Lowders hjerta klappade, och pulsen slog hårdare än vanligt, då han intog den plats, som anvisades honom. Den unga flickan hade redan vunnit ett stort inflytande öfver honom. Han såg ner på det vackra, böjda gullgula hufvudet, de blyga, sänkta grå ögonen, det rena, ljufva ansigtet, och han gjorde inom sig ett löfte, att den unga flickan skulle bli hans hustru. ) Forta. fr. N:o 98.