Göteborgsposten – 29 april 1874, sida 1

olla ryste. Det gjorde henne obeskrifligt ondt om den stackars Guy Tressilian. — Och om medlidande med denne oskyldige och hjelplöse unge man, som ni så lätt, skulle kunna rädda, ej kan förmå er att gifva vika, fortfor mr Gower, så måste ni gifva vika af medlidande för er sjelf. Skall jag beskrifva er framtid för er? Ni skall qvarstanna en månad på detta sätt inspärrad! Sedan, om ni fortfarande tredskas, skall jag skicka era tjenare hem till England. Och då ni så finner er ytterligt föravarslös, skall ni ha att välja mellan mig och en enskild anstalt för vansinniga. Ni förstår ju mig? Han såg på henne med en blick så grym och djefvulsk, att Olla blef rädd. . För första gången uppfattade hon fullkomligt med hvem hon hade att göra. Hon förstod slutligen, att Devereux Gower ej skalle tillåta något slags hinder att stå emellan honom och målet för sina önskningar. Han hade en vildes otämjda och laglösa natur. Och det var en vildes själ, som nu lyste fram ur hans ögon. — Ni trodde, att ni skulle kunm trotsa mig och afskräcka mig, sade hån hånfullt. Ni kunde föga drömma om, att ni hade att göra med en tiger! Och nu skall ni känna tigerns klor! Det finnes blott ett sätt för er att undvika det. I morgon bittida skall jag låta föra Jesper Lowder till ett dårhus, såvida ni ej gifver det svar, som jag önskar mig. Jag skall lemna er betänketid till i morgon vid frukostdags! På ena sidan har ni rikedom, lycke, resor, nöjen, allt hvad lifvet eger behagligt. På den andra ligga mörker, förtviflan och elände, såsom jäg för er skildrat. Gör ert val. Och låt i morgon genom Krigger underrätta mig om ert beslut. Han vände sig plötsligt om och lemnade rummet utän att vänta på ett svar. Efter att ha låst dörren säkert gick han ner för trapporna. : Så snart ljudet af hans fotsteg hördes bortdö, kom