Göteborgsposten – 28 april 1874, sida 2

— Verkligen! sade Olla. Och hvad har ni att erbjuda mig i utbyte mot denna oförlikneliga skönhet? Är ni äfven kanhända den oförliknelige bland män? Hennes förmyndare såg skarpt på henne, men det lilla vackra ansigtet var ofantligt allvarsamt, — Jag erbjuder er min kärlek, svarade han tvekande. — Men det är ju blott i andra hand, om man så får säga, sade Olla. Ni har ju varit gift en gång. Och, hvem det nu må vara, så har jag aldrig kunnat förlika mig med tanken på att gifta mig med en enkling. Och jag är, som ni säger, en stjerna bland qvinnor, och ni — — Nåväl, hvad är jag? frågade Gower, som nu förstod, att hon gjorde narr af honom, och blef ursinnigt förbittrad häröfver. — Ni är helt enkelt en medelårs man, förklarade Olla kallt, med något kal hjessa, mycket pompös i ert sätt och mycket obehaglig från hufvud till fötter. Jag fruktar, att det ej är mycket bevändt med ert förstånd, fortfor den lilla förtrollerskan, annars måste ni inse, att en förening mellan stjernan bland qvinnor och er sjelf skulle vara ett i högsta gred olämligt parti. Mr Govers ensigte mörknade af vrede. — Oförskämdt! utbrast han. Ni borde bättre väga era ord, då ni talar med mig, Olla. — Skulle ni tycka om, att jag amickrade er? frågade Olla. — Ni är. vid ett skämtsamt lynne denna morgon, Olla, anmärkte hennes förmyndare. Er inspärrning tyckes ej ha haft någon god verkan på er. Jag måste tillgripa strängare åtgärder? s (Forts.)