Göteborgsposten – 28 april 1874, sida 1

Far och Son. ) Roman af mrs Harriet Lewis. (Öfvers. från Engelskan). Dagen förslöt långsamt för den unga intagande fången. Med otåliga steg gick hon af och an i sitt rum, uppgörande hundratals planer till flykt, alla outförbara och alla hvar i sin ordning förkastade. Hon ansträngde sin lilla hjerna förtvifladt för att uttänka något godt förslag, men kunde ej hitta på något. Hon var lika säkert inspärrad i sina små praktfulla rum, som en förbrytare är inspärrad i ett fängelse, tycktes det, och slutligen stod den tanken, ryslig som den var, klar för henne, att det för närvarande ej fanns någon möjlighet för henne att undkomma. Hon kunde ej lemna villan vid fullt dagsljus, äfven om Hon kunde lemna sina rum. Och om Hon kunde lyckas att komma bort från villan nattetid; skulle hon ej kunna komma bort från ön med någon af de ångbåtar som lemnade den; mr Gower skulle allt för snart vara i hennes spår, att något sådant vore möjligt. Hon kunde ej vädja till någon af de engelsmän, som bodde i Palermo — mr Gower hade lagt hinder i vägen för möjligheten af en dylik vädjan. ; — Men jag vill ej uppgifva hoppet! utbrast Olla. Jag har undkommit honom en gång, och jag skall åter göra det i trots af både Krigger, den ryske hunden och alla mr Gowers sicilianska bundsförvandter. Jag har penningar i öfverslöå — tillräckligt för att skaffa oss aljesammans öfver till England ett par gånger om och ) Forts, fr. N:o 95.