Göteborgsposten – 27 april 1874, sida 2

ch motiaga dessutom ständigt nya sändningar. 3 Korrespondonterna upplysa äfven om, att sss et visserligen är sant, att åtskilliga carlister fo fvergått till regeringshären, men äfven många ch ännu flere republikanska soldater ha öfverått till carlisterna, som väl mottagit dem. En korresp. från Santander till Pall Mall i 4 Jezetta meddelar följande närmare uppgifter: ; Marskalk Serranos bär är fördelad i två divit ionor om c:a 15,000 man hva ( jonchas isoleradt opererande division), komnenderade af Primo di Rivera och Loma, wilka dock båda äro satta ur stånd att strida på grund af erbållna sår och derför tillfölligtå vis ersats af generalerna Letona och Palacios. ; Den förre har under sig generalmajor Catalan 7 och den senare generalmajor Serrano Acebron. I De intagna ställningarne äro husgrupperna MaI 4 neses, Ileros, Pucheta, de längst framskjutna husen på vägen till Bilbao, Povenis, Monte Janeo, Muzquiz, Larigide, höjderna ofvan Cortes, Arenillos, Auton m. fl. af stor strategisk vigt. Hela artilleriet befianer eig i-en ställning, mer eller mindre nära carlistförskansningarne, och är väl skyddadt genom bröstvärn. Eoligt en fransk tidning, som säger sig vara fullständigt underrättad om den saken, underhandlar en af Don Carlos vänner, marquis d..., om ett lån af sex till tio mill. fres åt protendenten. Marquisen har i dessa dagar anlärdl till Pan; ban har flera gånger aflagt besök hos Don Carlos gemål, hertiginnan at Madrid, och bladet tror sig veta, att häryid fullständig uppgörelse träffats om lånet, hvilket skall vara fullkomligt tryggadt. Det upptages utom Frankrike. Carlistgeperalen Ceballos, som är besälhafvare öfver provinsen Guipnuzcoa har under d. 16 utfärdat en proklamation, hvari han, på uppdrag af konung Carl VII, som vill skydda I 4 handel och industri-, förklarar alla de affien ——— — om mn I DODO.A DD JR FR AM den besatta-punkter i blokadtillstånd från och med d. 20; köpmansvarorna skola tagas såväl som djuren; de personer, som gå in eller ut från dessa punkter, skola skjutas. Inom Eynglands underhus har en särdeles hetsig förhandling om flottans tillstånd egt rum, hvilken förbandling Times avser vara förspelet till regeringens kraf på nya och stora anslag för flottans räkning. Amiral Elliot uttalade sig om statsvarfvens förfall. Man har med hvarje år börjat mer och mer låta de enskilda varfven bygga för flottans räkning, hvarigenom denna gjorts allt mera beroende af de industriela förhållandena. Af 18300 man, hvilka arbeta på krigsskepp, äro nu endast 6,300 i statens tjenst. Elliot tadiade vidare de grundsatser, som följas vid köp och försäljuing af krigsmateriel, samt nämnde särskilt tvenne fall. I det ena fallet sålde amiralitetet ett fartyg för 300 pund och köpte senare tillbaka kopparen på detsamma för — 5000 pund. I det andra fallet sålde regeringen Pelican för 5000 pund och kort derefter köpte portugisiska regeringen samma fartyg för 40,000 pund. Regeringsledamoten Ward Hunt redogjorde i ett längre föredrag för regeringens verksamhet i afseende på flottan, i det han förutskickade den anmärkning att flottans budget, sådan den förelåg helt och hållet uppstälts af hans företrädare under Gladstone, Göschen, med undantag för er post om 7000 Å. Flottans personal skall vara densamma som under förra året, eller 46,000 matroser, officerare och skeppspojkar samt 14,000 man marinsoldater, innalles 60,000 man Nödiga reparationer och ändringar å fartygen kostade ofantliga penningar. Sålunda kostade Warriorvid byggandet 356,693 pund, men ej mindre än 121,000 pund på 7 år i reparationer. I tjenst befinna sig f. n. 23 pansarskepp, 8 fregatter, 14 korvetter, 27 slupar, 32 kanonslupar och 18 kanonbåtar, inalles 123 fartyg jemte 110 krigsdugliga opansrade skepp. Härpå riktade Hunt et häftigt angrepp mot den liberala ministörens marinpolitik hvilken för bespariogars skull betydligt inskränkt skeppsbyggandet, isynnerhet at pansarfartyg. Flottan råkuar till namnet 55 pansarfartyg, af hvilka blott 18 äro brukbara. Af de 14 pansrade kustfartygen äro blott 9 tillförlitliga. Hunt slutade med löttet, att under hans ledniog skäll pansarflottan ej förblitva någon pappersslotta, utan blifva det som hon ger sig ut för att vara. Göschen försvarade varmt sina åtgöranden, anmärkande att om bristen på pansarfartyg verkligen vore så stor och flottans tillstånd så farligt, hvarför använde icke den konservativa regeringen då något af sitt tex milliogers öfverskott på dess förbättring? Tal. trodde emellertid flottans tillstånd vara bättre, än det utmålades, och förklarade de under hans embetstid rådande höga kolprisen och arbetslönerna vara orsaken till hans skenbara overksamhet som sjöminister. Från Amerika erfara vi den något ovanliga underrättelsen, att Förenta Staternas president, genersl Grant, sott sig nödsakad att använda sin vetorätt mot ett al både senaten och representanthuset i kongressen fattadt bealut, enligt hvilket regeringen eku!le snsenligt öka summan af utelöpande sedlar. Grant förklarar en sådan tillökning strida mot grundsatserna för en sund finanspolitik och kränka de af kongressen antagna garantierna i afseende på förhållandet med det lagliga betalningsmedlet. Grant förordar it. igt, att guld åter göres till det lagliga betalningsmedlet och att man, för att förbereda återupptagandet af betalningarne i guld, inköper statsnoter och sam ar ett förråd af guld. Detta presidentens vetoröner utanför kongressen allmänt bifall, emedan man derigenom kan undvika den befarade desorganiseringen i bankernas reservfonder. Man tror också, att representanthuset nu skall antaga förslaget om bankernas befrielse från lagens inskränkningar i en med presidentens åsigter öfvorensstämmande anda. Från Frankrike erfares nu, att de våldsamma angreppen mot dep. för departem. Alpes Maritimes i anledning af ett bans tal, härleda sig deritrån, att detta var riktadt ej så mycket mot marskalk Mac Mahon som snarare för Nizzas utsöodrande från Frankrike och återvändande till Italien. Vid tyska riksdagens sammanträde d. 17 d:s kom den tilltagande utvandringslusten hos det unga värnepligtiga manskapet åter på tal. Regeringskommissarien Rindfleiech upplyste, stt 48 dot hlana ntivandrarna färnt andaat fnn.