Göteborgsposten – 23 april 1874, sida 1

om ossentligt understöd till elementarläroverk för slickor. (Forts) Men om vi således måste skänka vårt fulla bitall åt den bestämmelse i den k. pro: positionen, att såväl staten som kommunen och elevernas målsmän böra samverka i afseende å bestridandet af kostnaden för de tillämnade sflickskolorna, kunna vi ej uttala ett lika obetingadt gillande af regeringens förslag rörande beloppet af de bidrag, som från hvart och ett af de nämda hållen böra för ändamålet, utgå. Då nemligen K. M:t föreslår, att staten till underhållet af dessa skolor skall bidraga med dubbla den summa, som af kommunen garanteras, vill det synas oss som om denna proportion, hvilken torde vara alldeles rigtig i afseende på statsbidraget till högre folkskolor, från hvilka den blifvit öfverflyttad på de nu ifrågasatta läroverken, här ej vore på sin plats. Då vid elementarläroverken för flickor undervisningen ej är afsedd att blifva för eleverna kostnadsfri, såsom fallet är inom folkskolorna, skulle vi finna det rättvist, att kommunen iklädde sig garanti för åtminstone hälften af skolans årliga utgifter, hvaremot statsverket åtoge sig förpligtelsen att fylla återstoden. De kostnader för skolans underhåll, hvilka sålunda komme .att drabba kommunen, skulle, detta oaktadt, tvifvelsatan ej blifva i någon högre grad betungande, då dessa läroverk helt visst komme att räkna ett temligen betydligt elevantal. Vi anse vidare, att de åreafgifter, som af eleverna skola upptagas, kunnat, åtminstone till en början, sättas något högre än hvad föreslaget blifvit; de skulle, äfven om så skett, ej beböft stiga till det belopp, som de flesta nu befintliga privata flickskolor i vårt land, såsom varande i saknad af hvarje understöd från stat eller kommun, äro nödsakade att uppbära.) 4 I samma mån, som de uppoffringar, hvilka det allmänna behöfde vidkännas med anledning af en flickskolas inrättande, blefve mindre, är det sannolikt, att sådana läroverk komme att till antalet växa och ej blifva förbehållna endast några af våra folkrikaste och förmögnaste städer. Visserligen hoppas och tro vi, att hvarje dylik skola skall sprida sitt gagnande inflytande äfven i vidsträcktare kretsar genom att för redan befintliga privata läroverk kunna tjenstgöra såsom en normaleller mönsterskola; men uppenbart är å andra sidan, att, om något kraftigare främjande af qvinnans bildning skall af de nya läroanstalterna vara att förvänta, dessas antal ej bör blifva alltför inskränkt. j Då i den k. propositionen temligen fria händer blifvit lemnade åt de särskilda kommunerna med hänsyn till anordnandet af de derinom uppstående flickskolorna (t. ex. i afseende å läroplanens uppgörande, lärares och lärarinnors antagande, bestämmande af årsafgifternas belopp, så snart ett faststäldt maximum ej öfverskrides, o. 8. v.) samt staten endast förbehållit sig rättigheten att vaka öfver, att vid hvarje af densamma understödd elementarskola de allmänna vilkoren för en god undervisning samt för ett behörigt tillgodoseende af elevernas fysiska utveckling iakttagas, kunna vi ej annat än finna denna grundsats fullt riktig. Det bör härigenom blifva möjligt för en och annan kommun att utan alltför lång tidsutdrägt samt utan synnerligen stora omkostnader förekaffa sig ett fullständigt elementarläroverk för flickor genom att i detta hän-, seende träffa vederbörlig öfverenskommelse med någon derinom befintlig privatskola, som kunde vara derill egnad och hvars ledare vore villige att under vissa vilkor ställa henne till kommunens disposition. s En bestämmelse, som vi i det till riksdagens pröfning framlagda kongl. förslaget ej kunna gilla, är att statsbidrag skall beviljas äfven åt 3-klassiga elementarläroverk, utan att denna förmån skall vara betingad af en förpligtelse från kommunens sida att inom fem år hafva utvidgat läroverket till fomklassigt. ) Vid en privat flickskola i hufvudstaden lärer årsafgiften för eleverna inom skolans högsta klasser atgöra ej mindre än 300 kronor. f