Göteborgsposten – 18 april 1874, sida 1

Ilanu äl I antraganae.... Vi känna hana varma andedrägt tvärt igenom den brusande vestanstormens yrande ilar, han lor emot oss i de knoppande buskarne i Trädgården eller i täpporna utanför de prydliga villorna på Getebergsängen, som den ena efter den andra stiger upp som ett litet fö-palats framtrolladt ur jorden och der Åilla Cansonetta, som Sandström kallar för sin lilla vrå växer tillsammans snart sagdt under det man står och tittar på henne. Han jublar oss till mötes lika väl i lärkans muntra drill, der hon arla i morgonstunden badar sina vingar i solljus, som i den märkvärdiga gåsens kackel i Trädgården, hon, den der ni vet, som så tydligt framsnattrar sitt: Töst han! Ja, vi skulle nästan vilja påstå att det ligger något af hans ljufva melodier i de enformiga kommandoropen från exercisheden, der årets rekryter öfva sig i ridning: Trafva a, Sakta-a, Ha-alt, o. 8. v. Hvems melodier? Tonsättarens, blomsteranordnarens, förstamaj tillställarens, ungdomens, glädjens och helsans gudasände monarks — Våren, I år förer denne monarkernas monark till oss vår egen konung och drottning. Måtte han visa sig dem och oss bevågen samt förskona oss från allt regn, all blåst, allt, som kan störa de festligheter som stunda och hvilka, att döma af förberedelserna, torde bli storartade nog! Vi vilja ej på förhand röja något af allt det, hvarom vi i detta hänseende ega kännedom, vi vilja i stället, med våra läsares benägna tillåtelse, göra en hastig öfverblick af föregående kungliga besök i vår stad och dermed förknippade festligheter, dervid dock på förhand frånsägande oss alla anspråk på ofelbarhet med afseende på fullständigheten både i det ena och det andra hänseendet. Vi veta alla att det var den store hjeltekonungens snilleblick, som utstakade läget för det sedermera så mäktiga Göteborg. Gustaf II Adolfs dotter besökte oss veterligen aldrig sin faders skapelse, hvaremot hennes efterföljare Carl X Gustaf, som bekant, här år 1660 sammankallade en riksdag, hvarunder han d. 13 febr. afled. Hans son blef under namn af Carl XI hyllad till konung uti rikssalen, som var i gamla Kronhuskyrkan. Carl XII hade annat att göra än att resa omkring i sitt rike, hvaremot Göteborg år 1722 fick emottaga besök at konung Fredrik I och hans gemål drottning Vlrika Eleonora. Härom berättar en den tidens kronikör följande: De höga gästerna blefvo med mycken pomp och ståt emottagna af alla fyra närvarande stånden. Vid deras ankomst låto trumpeterna höra sig från altanen på Kungsporten, och styckeskott aflossades från vallarne; vid intåget presenterade sig borgerskapet, vid-bemåälte port, till häst; görande sin underdåniga ärebetygan med exercis, musik och salvors aflossande. Sedan D:D. M.M. blifvit emottagna af borgerskapets kavalleri och ledsagade till. sina boningar, var Stortorget omgifvet af borgerskapets infanteri å ena sidan, eller på den flygeln som vetter åt Rådhuset. På andra sidan stod borgerskapets kavalleri; men garnisonen var uppställd längs efter stora Hamnen; dessa stodo i fullt,gevär, när D D. M.M. ankommo dit. Samma dag på aftonen anbefallde magistraten, att alla hus i staden skulle illumineras, hvilken illumination räckte till kl. 1 på natten. Nägra dagar derefter anställdes af magistraten och borgerskapet ett stort traktamente, till hvilket D. D. M.M. med svit blefvo inviterade; under måltiden hölls såväl instrumentalsom vokalmusik. När skålen dracks för D.D. M.M. ljödo trumpeter och pukor. Etter måltiden höll magister Niclas de Silentz en vacker oration på vers. Vid detta tillfälle hade ett besynnerligt kök blifvit inrättadt på Stortorget. Till att förhöja prakten uppsattes fyra ansenliga lejon på Lejonbryggan, hvilken utsirades med allåer af granar. Dessutom inviteradesD.D. M.M. jemte de förnämsta i staden tillgeneral-lojtnant Gyllenkrook. Sedan borgerskaps-kaptenerna Lorentz Bagge och Sigbrand Rosenbusch serverat Deras Kongl. Högheter, förårades dem hvar sin silfvervärja. När D. K. II. vistats här omkring åtta dagar, afreste de till Stockholm, beledsagade på vågen af borgerskapets kavalleri, under samma högtidligheter som vid ankomsten. Detta emottagande måtte emellertid ha tallit det höga herrskapet väl på läppen, ty redan: år 1728 fick staden åter nåden att få besök af H. M:t. Borgerskapets kavalleri mötte honom då omkring 3 mils väg från staden. Under Dess vistande härstädes, visade sig dagligen borgerskapets kavalleri, — detta tog sig mycket väl ut i dess gröna drägt, rika schabraker och munderingar. Konungen fann så mycket behag i dess exercis och militäriska rörelser, att han personligen infann sig på torget och gick in emellan lederna. Vid detia tillfälle fick handels-kommissarien Johan Basch, som var ryttmästare för kavalleriet, icke blott emottaga personligt besök af konungen, utan ock, såsom present, en silfvervärja. Konungen inviterades till flera af de förnäma i staden. Vid Dess afresa, som skedde d. 2 okt., aflossades skott både från vallarne och ifrån de båda fästniogarne, Kronan och Lejonet. Borgerskapets infanteri uppställdes vid Drottningporten, derigenom H. K. M:t skulle resa; garnisonen deremot på Stortorget. H. M:t afreste mellan kl. 9 och 10 f. m. åtföljd af borgerskapets kavalleri till Partilled, der H. M:t spisade middag hos major von Köppen. År 1754 i Augusti hugnades staden med ett besök af konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, hvarvid bland andra högtidligheter Rector GymnasiiGabriel Andersson Beyer i Gymnasii boksal höll ett underdånigt tal om Svea Kröntas ogemena Ynnest för Vittra Idrotter, såsom Ursprung til Soenska Snollens frodiga tillvårt, ett tal, det der, efter författarens egna ord i inbjudningsskrifien, skulle ofter förmågan, blilva det prof, hvaraf vår vördsamste fägnad mera kan nträknas än af orden förnimmas. O blygsamhet, du var stor i Norden — på den tiden! . Som ett prof på den tidens sätt stt gilva sin vördsama fägnad luft, anföra vi följande utdrag ur den i fråga varande inbjudningsskriften: At Svea Rikes Inbyggare få räkna så många sälla, dagar i fridslugnet; at konster och slogder få alt mer och mer rota sig, til at befästa trefnaden; at så mycket kan vinna tilbörligt skick och stadga, till inhemsk styrka och utrikes anseende: det ärkännes af uppmärksamma sionen för en Himmelsk Nåde-gåfva genom DE HÖGSTYÄRDIGA INNEHAFVARNE af den Konungsliga Thronen, HVILKA Försynen oss tilskickat. 2 —O0 -—-— LC dD0UA— A— F—E —— Fägne-rop med donande frögdeljud äro de tekn,