Göteborgsposten – 15 april 1874, sida 1

Far och Son. ) Roman af mrs Harriet Lewis. (Öfvers. från Engelskan). — Jag har ej glömt er, Blanche, sade han i låg ton. Jag ser, att ni bär de perlor jag skickade er från kontinenten. Ni kan derföre ej vägra att mottaga dessa små gålvor. Han drog upp ur fickan den lilla violettfärgade ask, hvari det perlshalsband låg, som han köpt åt henne i Paris. Han lyftade prydnaden från dess sidenbädd, och skenet från elden föll på den tredubbla perlraden och på den gnistrande diamant, som utgjorde spännet. — Låt mig spänna den omkring er hals, Blanche, sade Lowder. Blanche sänkte sitt hufvud. Bedragaren hängde det präktiga perlbandet kring hennes hals och tillspände det. Då hon åter upplyftade sitt guldlockiga hufvud, voro hennes kinder öfverdragna af en djup rodnad. — Det är en skön gåfva, mumlade hon. Lika skön som dyrbar. — Men den är ej hälften så skön som dess vackra egarinna, sade Lowder artigt. Somliga qvinnor tyckas skapade för att bära diamanter. Ni skulle alltid bära perlor, Blanche. Men jag har någonting annat för er — blott en e2måsak, men som jag hoppas ni skall bära. Han stoppade åter handen i fickan och drog upp en liten sammetsdosa, som, då den öppnats, befanns innehåila en diamantring. ) Forta. fr. N:o 84.