7 april 1814. Göteborg den Päåskhelgen har härstädes äfven i år förflutit i trid och lugn, utan några de ringaste störande uppträden eller anmärkningevärda händelser. Under Låärgtredagen och påskaftonen var vädret, isynnerhet hvad förstnämnda dogen beträffar, högst obehagligt med regn och blåst. Påskdagen deromot utmärkto sig för det angenämaste vårväder med solsken och blid temperatur, hvarför äfven stora skaror af promenerande under större delen af dagen syntes ute å de större gatorna och i allöerna. I går var himlen åter mulen samt temperaturen mild vid 10 grader öfver sryspunkten, men något regn föll dock ej förr än på aftonen. Att kyrkorna under samtliga helgdagarne voro öfverfyllda af åhörare, behöfver väl knappast nämnas. De få offentliga nöjen, som erbjödos, omfattades med mycket talrika besök af en allmänhet, som, så att säga, numera räcker till öfverallt. Skarpskyttemusikkårens konsert i Exercishuset Påskdagen var besökt af ett så stort auditorium, som. den stora lokalen beqvämligen kunde rymma. De flesta utaf de af musikkåren utförda, omvexlande och väl valda numren mottogos med mycket -bifall af åhörarne och detta med rätta, då de utan undantag utfördes på ett särdeles förtjenstfullt sätt, ländande säväl hrr musici sjelfva som deras nye anförare, sanjunkaren J. Linderholm från Kronobergs regemente, till all heder, och synes musikkåren under sin nye instruktörs korta ledning gått betydligt framåt. IIr Streck utförde en fantasi för klarinett på ett mycket vårdadt och tilltalande sätt, hvarför han äfven belöpades med rikliga applåder. Mesta bifallet egnades dock hr Hjortberg, som med sin sympatetiska stämma särdeles behagligt utförde trenne mindre sånger, af hvilka, sedan han genom de ibållande applåderna nödgats äter sramträda inför publiken, han hade artigheten att sjunga den mest anslående, Gades: tFarvel lille Grete, da capo. Konserten, som börjades kl. 127 e. m. slutades redan före kl. 129.