Göteborgsposten – 31 mars 1874, sida 2

HAS VA PFUUÄiUvHNLL A4LEV 4146149 1 Fran Utlandet. I anledning af furst Bismarcks sjukdom, synes man befinna sig inom Tysklands politiska kretsar i stort bryderi, på grund af riksmilitärlagens S 1 om härens fredsstyrka. Det är neml. nu visst, att det kritiska ögonblicket i rikskanslerens sjukdom visserligen gått öfver; men det har lemnat efter sig verkningar, hvilka visa i huru hög grad sjukdomen gripit omkring sig. Den sjuke har allt fortfarande ingen matlust och kan ej sofva utan konstlade medel. I följd häraf säger farstens organ Nordd. allg. Zeit., att man icke böra umgås med den tron, att rikskansleren skall om några veckor åter kunna öfvertaga sina göromål. Man hade neml. i det längsta hoppats, att fursten skulle genom sitt personliga uppträdande kunna bringa till stånd en förlikning mellan regeringen och rikets representation. Huru litet dena förra är hugad att vika tillbaka, synes bl. a. af en artikel i förut nämnda Nordd. allg. Zeit., der det bl. a. heter: I åtskilliga tidningar utspridas ånyo berättelser, hvilka skulle kunna grunda antagandet, att man är på väg att ernå en öfverenskommelse ang. riksmilitärlagen i den syftning, att i 1 härens fredsstyrka skulle ånyo blott bestämmas för ett visst antal år. Men gentemot denna uppgift bör man erinra sig, att krigsministern i riksdagens utskott afgifvit förklaringar, hvilka måste undanrödja hvarje tvifvel derom, att förbundsregeringarne icke kunna antaga lagen med en ny provisorisk bestämmelse i paragrafen 1. Enligt hvad vi från säker källa veta, har någon ändring i denna uppfattning hvarken följt eller är att vänta. Lika bestämdt motsäges inom regeringskretsarne ryktet, att militärlagens afgörande skulle uppskjutas till riksdagens höstsession. De liberala tidningarne fordra nu, att regeringen skall utse. någon annan, t. ex. Delbriick, med hvilken riksdagen skall kunna underhandla i stället för den saknade rikskansleren. Det skall bli egendomligt att se, hvad utgång denna tvist skall taga. Tysklands riksdag har utan debatt antagit ett väckt förslag, att den rättsliga förföljelsen mot den socialdemokratiske deputeraden Hasenclever skall inställas under sessionen. Riksdagen har i tredje läsningen med 180 röster mot 81 antagit lagen om civiläktenskapet. Det af förbundsrådet nedsatta utskott för jernvägsväsendet föreslår, att förbundsrådet skall föreslå förbundsregeringarne, att de må, tills rådet fattat vidare beslut, uppskjuta med att fatta bestämmelser angående en allmän höjning at godstaxan på jernvägar eller om motsvarande ändringar i tariffsystemet. Preussens landtdag skall, då den åter sammanträder, fatta beslut ang. användningen af den preussiska statens finansöfverskott för år 1873, hvilket uppgår till den betydande summan af 21,400,000 thlr. (Det tyska rikete budget för f. å. visar ett öfverskott af 12,561,049 thlr.) Den skall äfvenledes diskutera utskottsbetänkandet ang. jernvägskoncessionerna, expropriationsväsendet, förmynderilagon, fiskeristadgan, lagen om embetsmäns rätt att vara deltagare i aktiebolag, lagen om anläggning af jernvägar, lagen om upptagande af ett jernvägslån om 511 mill. thir, lagen om presters bildning och anställning, lagen om förvaltning af lediga biskopsstift m. m., så att nog skall landtdagen komma att förete en rörlig anblick. Den 28 d:s på morgonen afled i Gotha den utmärkte astronomen Peter Andreas Hansen, född i Tönningen i Slesvig d. 8 dec. 1795. Han kallades redan år 1825 till Gotha som direktör för observatoriet. Hans vetenskapliga arbeten voro företrädesvis egnade åt den fysiska astronomiens problemer samt beräkningarne öfver de störande förhållandena i planetbanorna. Han utgaf 1857 Tables de la lune, hvilka för sitt praktiska värde för sjömannen belönades at britiska regeringen med en äreskänk af 1000 p. sterl. Femte hästet af tyska generalstabens verk om det fransk-tyska kriget, omfattande Vionville, har utkommit. Inom Österrikes riksråd har ett an tal deputerade framkommit med den begäran att regeringen måtte framlägga ett lagförslag ang. jesuiternas och de med dem sammanhängande ordnarnes utvisande ur Österrike. De österrikiske erkebiskoparne hafva nu utfärdat sin protest mot regeringens förslag till de nya kyrkopolitiska lagarne. Densamm: uppreser sig isynnerhet mot sträfvandena at införa civiläktenskapet och slutar med följande ord: Vi upprepa, att vi icke anse de på kon kordatet grundade rättvisans fordringar fö slocknade, och vi äro beredda, att motsvar de fordringar, hvilka statsmakten ställer oss sitt lagförslag om den katolska kyrkans yttr rättsförhållanden, för så vidt som de stå i faktis! öfverensstämmelse med konkordatet. Vi hvar ken kunna eller skola någonsin böja oss fö utt I anspråk, hvilkas uppfyllande skulle sätta kyr kans välfärd i fara. Enligt italienska tidningar, är österrikisk ga kejsarens resa till Italien nära förestående nhan skulle sammanträfla med konungen i Nes al I vel och derifrån fara med honom till Turir 2 1 ee ff EP Pm