Göteborgsposten – 28 mars 1874, sida 2

skottets tillstyrkande. Deremot uppstod en diskuson om samma anslags beviljande för nästkommande r, hvilket utskottet likaledes afstyrkt. Härvid uppådde först vice talmannen frih. Funck och yrkade ifall till sin reservation, hvilken inneböll, att för stnämnda år 22delar af det belopp K. M:t begärt, ler i jemnadt tal 5400 kr., mätte på extra stat anisas. Hr v. Koch fick derpå ordet och föreslog i ufvudsaklig öfverensstämmelse med en af hrr Petre, f Klint m. fl. afgifven reservation samma belopp om frih. Funck på det K. M:t måtte kunna höja jnen för de svagast aflönade landssekreterarnesrefve Hans Wachtmeister önskade, att summan kulle bestämmas till det belopp, som K. M:t förelagit. Vid anstäld votering mellan frih. Funcks och r v. Kochs förslag segrade det förstnämnda med 47 öster mot 44. Åt vaktmästaren vid statistiska centralbyrån anisades en löneförhöjning af tillsammans 400 kr. För utarbetande och utgifvande af, statistiska edogörelser öfver kommunernas finanser och fattigård beviljades i enlighet med utskottets hemställan ör år 1875 ett extra anslag af 8640 kronor. Andra kammaren medhann icke att behandla nera än till och med femtonde punkten, eller den m öfverstäthällareembetet. Första kammaren dermot genomgick hela sjette hufvudtiteln och fattade lervid sina beslut i öfverensstämmelse med utskotets hemställanden med undantag af, att den bevilade dyrtidstillägg åt vissa landssekreterare och landscamrerare, åt länsnotarier, landskontorister, länsbokvållare, landskanslister och länsmän för 1874, förjenstoch älderstillägg samt förhöjd inqvarteringsråättning för personalen vid statens jernvägstrafik ör innevarande år samt retroaktiv berakning för de vå nuvarande yngste öfverdirektörerna. Första kammaren godkände i tisdagens förmidlagssammanträde utan diskussion lagutskottets afstyrkande utlåtande i anledning af väckt motion om indring i gällande stadga angående folkundervisninsen i riket, samt samma utskotts afstyrkande utlåande i anledning af väckt motion, åsyftande rättighet för församlingarna att använda kyrkomedel afven till byggande af skollokaler. I torsdags fortsattes behandlingen af statsregleringen under ssmma hufvudtitel och dyrtidstilläggen vid densamma. En ganska långvarig öfverläggning föreföll i Andra kammaren vid föredragning af statsutskottets bemställan om afslag å K. M:ts proposition angående ett extra anslag af 8000 kr. för år 1875 till löneförbättring åt landssekreterarne i Södermanlands, Gotlands, Vermlands, Vestmanlands, Jemtlands och Norrbottens län. Bifall till denna utskottets hemställan yrkades af hrr Jöns Rundbäck, Key, Hörnfeldt, Gustaf Jonsson, C. A. Larsson och Hjelm, hvilka bland annat hänvisade till den i propositionen uttalade grundsats, att de med sportler aflönade tjenstemän i allmänhet få taga den onda dagen med den goda och för ringare inkomster under en tid finna ersättning i rikligare under en annan. Likaså påpekades, aw en lönereglering för samtliga dessa tjenstemän säkerligen inom kort vore att förvänta. Hr C. A. Larsson fann ock ett skäl för bifall till utskottets hemställan ligga deri, att landssekreterarne nu för tiden hade utsigter att blifva befordrade till landshöfdingar. Med ogillande af utskottets förslag yrkade hrr Helander, grefve Sparre och Treffenberg bifall till frih. Funcks reservation om beviljande af 23:delar utaf det utaf K. M:t äskade beloppet, eller i jemnadt tal 5400 kronor. Hr Treffenberg var den, som mest vidlyftigt yttrade sig bland denna sidas talare, ehuru han insäg omöjligbeten af att inverka på majoriteten och obehöfligheten af att söka inverka på minoriteten, då denna sistnämnde utgjordes af män, som egde både vilja och förmåga att bedöma och pröfva hvarje förekommande fråga. Mot hr Key med en erinran om Thorilds bekanta sats: detta är detta, en sats, som hr Key alldeles förbisett, då han talat om andra landssekreteraretjenster, än dem, om hvilka här vore fråga. Thorilds yttrande om allongepoesien såsom ett med trälaktig möda vunnet poetiskt smämästerskap egde sin tillämpning på hr Key, så till vida som denne ådagalade ett dylikt smämåsterskap i politiken. Hvad sjelfva saken beträffar, upplyste talaren bland annat, att han sjelf, under det han innehade landssekreteraretjensten i Vesterås län måst af egna medel tillsätta nära 10,000 kronor. Beträffande hr C. A. Larssons yttrande, så, om det vore någon ära att betordras till landshöfding, kunde man väl icke letva af förhoppningar på en dylik betordran. Hr Jöns Rundbäck protesterade mot hr Treffenbergs antydan, att majoriteten skulle hvarken ega vilja eller iörmäga att prötva törekommande ärenden. Talaren var öfvertygad om orättvisan i denna beskyllning och ofverlemnade åt farisen att slå sig för sitt bröst hur mycket som helst. Detta anförande afbröts ett par gånger af talrika rop af instämmer, och helsades till sist af lifliga bravorop. Dylika protester afgåfvos äfven af hrr Key och Benjaminsson. Hr Treffenberg upplyste, att hans ord blifvit alldeles missuppfattade. Då denna förklaring mottogs med talrika enej, nej, nej, yttrade talaren, att man väl måtte förunna honom samma förmån att få förklara sig, som tillkommer en lifdomd. Han hade aldrig velat förneka, att majoriteten egde både vilja och törmåga att pröfva, ehuru den sistnämnda inskränktes genom den trånga synkrets, majoritetens medlemmar i allmänhet egde. Etter slutad öfverläggning godkändes utskottets hemställan med 96 röster mot 52, som voro för frih. Funcks reservation. I Första kammaren förevar statsutskottets utlåtande rörande utgifterna under sjunde hufvudtiteln, och utföllo besluten dervid på följande sätt: I afs. på tullverket hade utskottet hemställt, att riksdagen måtte godkänna K. M:ts förslag till stat för nämde verk att tillämpas för år 1875 samt för samma år bestämma anslaget för detta verk till 2,500,000 kr. att såsom förslagsanslag direkt utgå a! tullmedlen. Skilnaden mellan de för 1874 faststälda och de nu för 1875 föreslagna utgiftsstaterna utgör 511,000 kr. Under diskussionen yrkades återremiss af grefve af Ugglas, som önskade nedsättning i nå gra af staterna och i hela summan till 2,270,00C kr. För återremiss talade äfven grefve C. G. Mörner, hvaremot utskottets talan fördes af hrr Carl son, Bennich och Wern. Vid votering bifölls ot skottets hemställan med 64 röster, som afgåfvos föl återremiss. LA fran Utlandet.