Göteborgsposten – 23 mars 1874, sida 2

Vid Andra kammarens sammanträde på sörmiddagen i lördags börjades behandlingen af femte hufvudtiteln, omfattande anslagen under sjöförsvaret. Statsutskottets förslag under punkterna 1—4 i afseende på anslagen till sjöförsvarsdepartementet och förvaltningen af sjöärendena godkändes enhälligt, liksom ock punkten 5 litt. a), deri utskottet hemstält om bifall till begärd tillökning af 3250 kr. i nuvarande anslaget till sjökrigsskolan att utgå från och wed nästa år. Deremot uppstod någon öfverläggning om litt. b) under samma punkt, deri utskottet afstyrker bifall till det af K. M:t begärda tillskottets erhållande under detta år. Hr 4. Staaff, som först erhöll ordet, förklarade, att ehurn det blitvit antaget som princip att icke bevilja löneförhöjning för detia är, vore sjökrigsskolan stadd i den belägeahet, att ett frångående af denna princip vore af högsta behofvet förestafvadt. Lärarne i denna skola voro fullt jemförbara i afseende på tjenstgöringsskyldighet med elementarlaroverkens, men lönerna deremot mycket mindre, hvartill komme att de förstnämda icke vore till pensionen berättigade. Lästerminerna voro visserligen något kortare än elementarläroverkens, men arten af läroverksämnena, som gjorde ett ansträngande hemarbete för lärarne oundvikligt, äfvensom de under mellanterminerna föreskrifna öfningar, uppvägde mer än väl denna skilnad. I samma syfte yttrade sig brr statsrådet frih. Leijonhufvud, frih. Fock, Gjerling och v. Schulzenheim, hvilken betonade nödvändigheten att efter hand öka anslagen till sjöförsvaret, emedan betryggandet af vår sjelfständighet borde byggas på detta försvarsvisen. På dessa skäl yrkade desse talare bifall till K. M:ts anhållan. Hr grefve Posse ville icke bestrida behofvet af berörda anslag redan iår, men anmärkte dock det besynnerliga deri, att, då detta behof utan tvifvel före förra riksdagen förefanns, regeringen först nu gjort ifrågavarande framställning. Det vore fara, att om detta anslag beviljades, flera dylika komme att framställas, lika behjertansvärda som detta, och det vore vanskligt att sålunda öfyergifva en vid denna riksdag redan uttalad och hittils följd grundsats, hvadan talaren alltså yrkade bifall till utskottets afstyrkande. Emellertid begärdes och skedde votering, dervid ja blef bifall till utskottets och nej bifall till K. M:ts förslag, och segrade utskottets med 100 röster mot 65. Ä ö Angående af utskottet under punkterna 6-8 föreslagna anslag till flottans officerspersonal uppstod jemväl diskussion, dervid hr J. Rundbäck, med hvilken hr L. O. Larsson förenade sig, ansåg så väl löpestaterna som befordringssättet inom denna kår vara af så intrasslad beskaffenhet, att något anslag till densamma för närvarande ej borde beviljas. Sedan emellertid flera talare uppträdt till utskottets försvar, blefvo ifrågavarande anslag af kammaren bifallna. Hr Gjerling hade väckt motion om dyrtidstillägg för detta och nästa år åt nya reservstatens officerare, hvilken motion af utskottet i 9:e punkten afstyrkts. Till försvar för densamma uppträdde motionären i eti långt anförande, som bemöttes af hr C. A. Lars