behandlingen at tredje hufvudtiteln. Kamrarne så ett drygt dagsarbete, då de skola votera gemensamt härnäst, ty den sjerde hufvudtiteln blir då egentligen reglerad medelst en mängd voteringar. Stockholms-korrespondens-. Den 19 mars. Riksdagens senaste förhandlingar hafva varit ganska rikhaltiga, ehuru vi endast knapphöndigt kunna omnämna dem. Så afgaf Ändra kammaren i tisdags afton en opinionsyttring till förmån för svenska språket, då den biföll hr J. Andersons i Häckenäs motion om, att modersmålet skulle blifva examensämne äfven i den muntliga maturitets-examen. Svenska språket kunde naturligtvis ej möta annat än gynnare i kammaren, och de inkast, som gjordes, afsågo väl egentligen, att man nu icke skulle rubba den pågående organisationen af ekolorna utan lemna dem i fred för några år, helst svenskan genom de skriftliga profven till maturitetsexamen vore tillförsäkrad en mycket framstående plats. Beslutet kommer att meddelas Första kammaren, men tros knappast der komma att tillvinna sig pluralitet, då man icke gerna ser alltför täta förändringar i skolväsendet. Den vid våra riksdagar ofta ganska häftiga strid om anslag till landtförsvaret utkämpades till största delen i går. Denna gång gällde det mest de ifrågasatta dyrtidstilläggen för 1874 och 1875. Båda kamrarne hafva härvid kommit till flera väsentligt skiljaktiga beslut, hvilka vi dock ej här kunna uppräkna. Första tvisteämnet var dyrtidstillägget åt generalstaben för i år, hvilket Första kammaren med 64 röstor mot 37 beviljade, men Andra kammaren afslog. Det saknas visserligen tillförlitlig ledning för bedömandet af utgången på den blitvande gemensamma voteringen, men sannolikt blir resultatet nej. Större utsigt att segra har Första kammaren i afseende på dyrtidstillägget åt chefen för generalstaben, hvilket blott föll med jemförelsevis knapp pluralitet i Andra kammaren, eller med 98 röster mot 63. Också framhölls der bland annat orimligheten af att hålla på principen att neka dyrtidstillägg för löner, uppgående till öfver 5000 kronor. Öfverstelöjtnanten i generalstaben skulle nemligen få dyrtidetillägg, men icke hans chef, hvarigenom deras löner komme att blifva lika stora. Åtskilliga lifliga episoder inträffade i Andra kammaren, synnerligast vid tvisten om dyrtidstillägget för 1875 åt indelta armöns befäl. Statsutskottet hade föreslagit att ställa till konungens disposition 160,000 kr., men ledamöterna i utskottet för Andra kammaren ville icke lemna mer än de under föregående år anvisade 80,000 kr. till löneförbättring åt indelta armån. En afvikelse från ämnet uppkom genom en i sig sjelf ganska intressant debatt mellan hrr Boman och P. Olsson från Helsingborg om en af den senare uppgjord tablå öfver statsregleringen för 1875. Hr Boman nagelfor ganska strängt med dess gjorda uppställningar, der som löpande utgifter för året blifvit upptagna poster, hvilka som sådane icke borde anses, hvaremot besparingarne, hvarpå de grundate, utelemnats ur räkningen. Hr Olsson sökte visserligen visa, att flere af dessa utgifter voro mer eller mindre löpande, d. v. 8. beräknade att återkomma under flera år, men detta vederlades sedermera af hans antagonist, som höll före att ett dylikt bokföringssätt som hr Olssons icke vore att rekommendera (de olika partierna gåfvo högljudt sitt bifall åt hvardera talarne). När diskussionen återförts till det egentliga ämnet, dyrtidstillägget för indelta armåen, framställdes såsom hufvudskäl, kan man säga, å ena sidan för afslag, att man icke borde bevilja ett dyrtidetillägg för att derigenom liksom fastläsa indelningsverket och den nuvarande härorganisationen, hvaremot man å andra sidan invände, att indelta armåens löntagare icke behöfde svälta ibjäl derför, att orgonisationsfrågan vore oafgjord. Hr Key gaf anledning att debatten fick något lifligare färg, då han framkastade en fras om att den enskilda rättvisan borde vika för den allmänna; flere talare kommenterade detta vågade påstående, och man vexlade ganska hvassa repliker. Man börde lifliga rop på proposition; hr Casparsson fick ordet och förklarade, att han inte kunde uppfatta hr Keys poetiska citat om en här, -som frös och avallt, men segrade tillika, annat än som om hr Key ämnade segra öfver indelta armåen genom köld och svält. Hr Key protesterade häremot och vädjade till kammaren, om man så kunnat fatta hans mening, hvarpå avarades ljudliga nej. Under några ögonblick derefter var scenen rätt animerad, då, under rop på proposition, man hörde talmannen och hr Casparsson yttra sig samtidigt, men snart återtog kammaren återigen eitt lugna utseende. Konstitutionsutskottets s. k. dechargebetänkande torde knappast blifva färdigt förr än i nästa vecka. Berättelsen om att utskottet i rlotsfrögan först genom den förseglade sed: lens öppnande kommit till det resultat, att ingen anmälan hos riksdagen skulle ske, torde bero på ett misstag; omröstningen, som lär utfallit med ett par rösters öfvervigt, skal hafva afsett, hurnvida frågan borde anses för falla eller om den ytterligare skulle bordläg gas. Den förra åsigten segrade. Riksbanken har under några dagar utlem vat nytt, såväl guldsom silfvermynt; förste dagen lär tilloppet af guldsökande varit rät stort, då mellan 6 å 700,000 kronor skall hafvi utvexlats, men guldmynt skola också samm dag hafva återkommit till banken. Man skal redan kommit i erfarenhet utaf, att lydelse: