Göteborgsposten – 16 mars 1874, sida 1

Ä — — fogande återstå 9 procent af lottegarnes kapital 227,560 kr. Deraf förorda revisorerna att 1 procent tillägges besparingefonden eller outdelade vinsters konto, 30,840 kr, samt att till lottegarne må utdelas jemna 8 procent 246,720 kr. Härigenom skulle reservfonden komma att uppgå till 103,843 kr 54 öre och besparingsfonden till 123,360 kr. Ifrågasatt inköp af fartyg. Lotsfördelningschefen löjtnant Ramsten befinner sig för närvarande i Karlskrona i och för ifrågasatt inköp af utrangerade fregatten Göteborg., som skulle af bolaget för fartygs provianterande i Öresund användas såsom upplagsfartyg, att derifrån proviantera och utreda de fartyg, hvilka; vid passerandet af sundet, taga vägen genom Flintrännan. Industrielt. Extra bolagsstämma hölls i Norrköping i förra veckan med delegarne i bomullsspinneri-aktiebolaget Perioden, hvarvid beslöts att fabriken skulle i flera afseenden utvidgas. För detta ändamål skola, i mån af behof, nya aktier i rörelsen utsläppas. Bolagets fabrikater ha hos sakkunnige personer redan tillvunnit sig ett välförtjent anseende, säger Norrköp, tidn. Det å citadellet Gråen vid Landskrona befintliga saltverket med dess solida byggnader har blifvit ioköpt af några personer i stas den i och för anläggning at ett större glasbruk. Byggnaderna blefvo på sin tid upplörda för handl. H. G. Albrechtssons räkning, som derstädes idkade ealtraffinaderi, hvilken spekulation emellertid ej kunde bära sig. De bekanta Wålastolarnes tillverkning, som antagit karaktären af en storartad industri, räknar som upphofsman en fanjunkare Sundelin, hvilken för sin talrika familje uppehälle måst tillgripa denna utväg. Exemplet följdes. Ölvertillverkningen gaf anledning till afyttring till städerna. Nu tillverkas 30,000 stolar årligen af 300 personer, fördelade på 70 byar, och likväl kan ej förbrukningsbehofvet fyllas, säger Westmanlands 1. tidn. Koppepidemien är nu i starkt aftagande i Norrköping. Å kopphuset vårdas för närvarande endast 8 patienter, och alltsedan den 3 dennes, eller på 10 dagar, har ingen ny patient blitvit inskrifven. Om man antager, säger stadens tidn., att minst lika många som å kopphuset, eller några flera vårdas i sina hem, så finnas för närvarande omkring 20 koppsjuke här i staden. Epidemien har nu varat ungefär 1 4 år Egendomshandel. Egendomen Yrglingarum, 300 tunnland, har af landtbrukaren Olsson blitvit försåld till Ingvar Nissen på Fridbem för 73,000 kronor. Fridhem (i Reslöfa socken) är försåld till en dansk för 40,000 kr. Båda egendomarne skola tillträdas d. 25 mars, berättar tidn. Framåt. omkligt omkomne. Från Kelmar omtalas i tidningen af samma namn en eldsvåda, uppkommen i torkrummet till Lindahlska tändstickstabriken der vid staden, Till sin utsträckning af ringa betydenhet och snart dämpad, var den dock olycksbringande på ett sätt, som måste väcka ett deltagande af annat och djupare slag, än om en mängd egendom förstörts. Två gossar, arbetare i fabriken, ljöto nemligen dervid döden på det mest upprörande sätt, och om än deras egen tanklöshet och ovarsamhet var en af de medverkande orsakerna till olyckan, lär dock det rysliga öde, som drabbade dem, väcka mindre benägenhet att tänka på hvad de sjelfve, unga gossar som de voro, i det afseendet felade, än hvad aom i samma afseende kunde brista å deras sida, som skulle utöfva tillsyn öfver fabriken och arbetarne. Förloppet vid olyckan, såsom det i den nämnde tidningen efter rättegång om saken meddelas, var i korthet följande: De båda gossarne, Emil Carlsson och Emil Andersson, hade jemte tre andra lagt sig att sofva i torkugnen. Den förstnämnde skall dervid beklagligen ha varit betydligt berusad af bränvin, som en af de tre icke innebrända gossarne medhaft. En stund etter sedan de lagt sig, hade verkmästaren Nilsson inkommit och fråntagit dem den lampa de påtändt, men tillåtit dem att ligga qvar, till dess den öfverlastade Emil Andersson hunnit nyktra till. Derefter hade N. lemnat dem, och de sedan åter påtändt lampan samt ställt den på de till torkning upplagda tändstickorna. Allesamman hade de deretter insomnat. Den omkomne Emil Anderssons bror Carl Gustaf hade vaknat vid följande utrop af brodern: söta Gustaf, bjelp mig, jag dör, hvarpå Gustaf straxt fattat tag i sin bror för att draga honom ur elden, af hvilken han höll på, att qväfvas, men förgäfves. Gustaf Andersson hade sedan ntslagit att fänster och ställt gig der för att