Norsk Litteratur. Det var ännu för några år sedan någonting ganska sällsynt att sa en i Norge tryckt norsk bok förirra sig till Sverige, och förmodligen var i Norge en svensk bok på samma sätt en curiosity of literature. Förbindelsen mellan den svenska och norska bokhandeln gick då förnämligast öfver — Köpenhamn eller Leipzig, så att om men, under en kall december månad, då sjöfarten upphört och dermed förbindelsen mellan Köpenhamn och Kristiania afbrutits, i en svensk boklåda begärde en norsk bok, man oftast måste vänta tills våren, innan den kunde fås, så framt man icke föredrog att låta betala landtpostporto för densamma från Kristiania genom Sverige till Köpenhamn och så vidare från Köpenhamn tillbaka genom Sverige hit till Göteborg eller till Stockholm. Ja, det gick lika saabt redan då, om icke snabbare, att så en bok från Amerikas aflägsnaste vester eom från det förenade brödrarikets hufvudstad. Mången skall tycka, att häri ligger någon öfverdrift; men märgen erinrar sig äfven utan tvifvol den tiden. Detta missförhållande bidrog ock högligen till att göra såväl oss främmande för Norges litteratur, som norrmännen för vår. Och så skedde det, att på andra sidan Kölen uppstod en ny diktareverld, att det rörde sig ett mäktigt andligt lif inom det skönas verld, hvilket vi i allmänhet i Sverige icke kände till, knappast visste af. Den, som skrifver dessa rader och nästan af en tillfällighet kommit att göra bekantskap med Björnstjerne Björnsons äldre arbeten i deras anspråkslösa norska yttre utstyrsel, erinrar sig lifligt, huru han vid anmälandet af dennes då först i samling utgitna Smaastykker, hvilkas stora förtjenster framböllos, räkade i häftig delo med härvarande Handelstidning. Denna var då gramse på Norge och fann det otillständigt att överhöjja med loford en, som orden ungefär föllo sig, vobetydlig norsk berättelseförfattare?. Denna fullt historiska anekdot visar bäst, huru ringa den litterära förbindelsen var mellan Göteborg och Kristiania, hvilka städer dock ligga sjöledes ej en dagsresa skilda ifrån hvarandra. Nu har vår värderade kollegas uppskattning af Björnson som skald och diktare. blifvit en helt annan; men så äro ock de mera framstående norska författare ou allmänt kände, skattade och läste i vårt land — hvarför både de och vi i hög grad ha Danmark att tacka. Det var främst Felrelandets dåvarande skicklige kritiker Clemens Petersen, som fäste uppmärksamheten på de nya storslagne alster, hvilka sågo dagen i Norge. Genom honom infördes de hos den danska allmänheten, och nu började den företagsamma förläggarefirman Den Gyldendalske Boghandel i Köpenhamn att ölxvortaga atgifvandet af de noreke diktarnes