sonalon i bofrätten öfver Skåne och Blekinge för 1875 på det sätt bifallen, alt i nämda hänseende på extra stat anvisas ett sammanräknadt belopp af 14,180 kronor. Minoriteten ville att nämda dyrtidstillägg blott skulle utgå med 13,180 kronor. Fjerde. omröstningen; Med 141 nej (20 och 121) mot 140 ja (87 och 53) beslöts, att på det sätt bifaila K. M:te framställning om dyrtidstillägg för år 1875 åt fångvårdsstyrelsens embetsoch tjenstemän. att i sådant hänseende på extra stat för vPämda år anvisas en enammanräknad summa af 7 460 kr. att utgå enligt den å omförmälda tabell litt B. angilna fördelning med afdrag af det för generaldirektören afsedda belopp. Minoriteten ville bestämma anslaget till 8,460 kr. utan afdrag af det för gereraldirektören afsedda belopp. Femte omröstningen: Med 143 röster (15 och 128) mot 1389 (45 och 94) beslöts att, utan att ingå 1 definitiv pröfning af den nya aflöningsstaten för år 1875 bevilja den för tilllämpning af samma stat erforderliga förhöjniag i sångvårdsanslaget, 49.912 kr. 50 öre. Ninoriteten ville att, betraffande de vid fångvårdsinrättningarna anstälde tjenstemän och betjente, hvilkas ailöning är uppförd å ordinarie stat, riksdagen må, med särskilda af K. M:t stadgade vilkor och förbehåll i afseende å ny lönereglering för i fråga varande tjonstepersonal, fastställa af K. M:t godkänd aflöningsstat, hvars slutsumma, inberäknadt beloppet af töreslaget ålderstillägg utgör 187,200 kronor. Statsutskottet har uti afgifna utlåtanden n:r 31—35 hemstält: att riksdagen måtte hos K. M:t anhälla, att bela den länerörelse, som med manufakturdiskontverkets tillgångar nu bedrifves, måtte, i den mån dess utestående fordringar inflyta, helt och hållet upphöra, samt att bestyret med diskontverkets utredning må, så fort ske kan, från kommerskollegium öfverflyttas till riksbanken eller annat förvaltande embetsverk, som har att fondens fordringar uppbära och, der så erfordras, genom lagliga åtgärder indrifva; att fullmäktige i riksgäldskontoret må, oberoende af. den reglering af göromålen inom nämnda kontor, som framdeles kan varda af riksdagen beslutad, i den mån fullmäktige finna sådant för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta tjensteman inom riksgäldskontoret på indragningsstat, med rättighåt för sådan tjensteman att fortfarande uppbära den enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön och med skyldighet att, om fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring, mot erhållande af den, enligt då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode; att fullmäktige må, utan hinder af de uti riksgäldskontorets reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstgöromålens besörjande, deruti besluta, och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; med rättighet för fullmäktige att från I i och med innevarande år intill tiden för näst kommande riksdags slut, i den mån genom redan under 1873 verkstälda eller framdeles skeende tjensteindragningar löner och arvoden blifvit eller blifva be sparade, använda desamma, der fullmäktige finna sådant erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af fullmäktiges beslut i ofvanberörda hänseenden, komma att riksgäldskontorets tjenstemän åläggas. Mot utskottets ofvan upptagna första hemställan hafva brr Petre, Brusewitz, Ekman, Carlson, frih:ne Stjernblad och Funck samt grefvarne af Ugglas och Mörner sig reserverat och yrkat: att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det K M:t täcktes taga under öfvervägande om och i hvad mån förändring i nu gällande föreskrifter i fråga om de förlagslån, som af manufakturdiskontens medel utgå, bör ega rum, samt huruvida förvaltningen af des a medel må, vare sig genom öfverflyttning till annat allmänt embetsverk eller annorledes kunna ordnas på ett enklare och billigare sätt än hittills. Följande å. propositioner blefvo i onsdags aflemnade till kamrarne, neml.: 1) angående de vilkor, hvarunder utlänning må förvärfva eganderätt till fastighet i Sverige; 2) om afsöndring af jord från militiebostöllet n:r 15 och 17 Eslöt under Skånska husarregementet, till plats för ett skolhus åt vestra Sallerups församling af Malmöhus län; 3) om afsöndring af jord från f. d. qvartermästarebostället vid Elssborgs regem. Germundared a:r 1 till plats för folkskola för Toarps församling af Elfsborgs län; 4) om afsöndring af jord från regementsskrifvarebostället vid Första lifgrenadierreg:tet Björkö till plats för skolhus för Wreta klosters församling i Östergötlands län. A et—