Göteborgsposten – 17 februari 1874, sida 3

Pigan Garphoff, hvilken varit i Fribergs tjenst anståld sedan hösten 1871, hade efter hustru Fribergs död, hvilken inträffade sommaren 1872, stått i ett förtroligare förhållande till Friberg. Ett deras gemensamma barn föddes d. 26 sept. 1873. Redan långt innan dess hade emellertid bladet vändt sig; Friberg började bemöta Garphoff med ytterlig hårdhet. Han hade nemligen sökt och erhållit ja och samtycke till äktenskap med en enka, som visserligen räknade många år, men äfven många penningar. I följd häraf öfvergaf han sin förra inklination. Han kunde nu ej tåla hvarken modern eller det sedermera framfödda barnet. Hennes framställning till Friberg att man skulle låta döpa det oskyldiga barnet besvarade han med att det alldeles icke hastade. Han rufvade på andra planer, han. Modern, hvars göromål tvungo henne attnästan ständigt vistas utomhus, måste i det närmaste föda barnet med s. k. sudd. En liten tioårig flicka, dotter till en rättare i grannskapet, var vid dessa ofta återkommande tillfällen ombedd att efterse detsamma. Det var d. 6 oktober på eftermiddagen. Pigan Garphoff hade tillika med en kamrat begifvit sig till ladugården. I huset var ingen annan än Friberg och det tio dagar gamla barnet. Den tioåriga flickan var hemma, emedan hon ej blifvit tillsagd att komma. Efter en stund anlände Friberg dit der rättaren bodde och bad flickan komma upp till barnet, emedan det grät och var oroligt. Efter en stunds förlopp begaf sig flickan dit och mötte dervid Friberg i dörren till köket, der barnet låg. Det skrek häftigt och flickan märkte, att en sudd låg vid sidan, som om densamma utfallit från munnen, Ingenting anande, stack flickan sudden i munnen på barnet, hvilket genast utsköt den med tungan. Flickan upprepade detta flera gånger, i tanke att få barnet att tiga, till dess det öfverfölls af häftiga uppkastningar af allt hvad det förtärt. I denna vefva kom modren in. Barnet ville ej emottaga någon föda, plågades af oupphörliga uppkastningar och blef allt sjukare och svagare. Vid tvåtiden på natten tycktes det lida till slut. Då begaf sig modern in till Friberg, berättade under tårar barnets sjukdom och att det snart komme att aflida. Utan något spår af sinnesrörelse gaf Friberg härpå detta svar: (läs lite öfver honom åål. Derefter begaf sig modern ut till dödsbädden. Hon rådgjorde nu med den omnämde rättarens hustru, hvilken anländt, och de beslutade att efterskicka ett äldre fruntimmer för att gifva det odöpta barnet nöddop. Qvinnan anlände och gaf barnet detta; i dopet kallades det Viktor Emanuel. Några minuter derefter. afled det: N Dunkla rykten började emellertid straxt derefter sprida sig att det blifvit förgiftadt, och detta af sin egen fader. Man slöt detta af fadrens hat till det oskyldiga barnet, som var honom i vägen; af hans ensamhet med detsamma d. 6 oktober; af barnets egendomliga dödssätt m. m. Dessutom hade en person, hvilken varit med vid svepningen, märkt att barnets naglar voro alldeles svarta. Modern, som äfven fick höra ryktena och började tro på sanningen af dem, begat sig samma dag det skulle begrafvas till kyrkoherden, omtalade hvad som sades man och man emellan och frågade, huruvida ej begrafningen kunde uppskjutas till dess medikolegal besigtning skett. Kyrkoherden kunde dock icke inställa begrafningen på grund af lösa rykten, och den försiggick. Han skref dock omedelbart derefter till kronolänsmannen i orten, hvilken utverkade sig tillstånd af kgs bfhde att låta uppgräfva samt låta vederbörande läkare undersöka den döda kroppen. Det blef då intet tvifvel mer; i inelfvorna fanns en stor mängd arsenik. Friberg är visserligen ej ännu juridiskt öfverbevisad om att. hafva begått detta gräsliga brott; sjelfva händelsen i sin helhet pekar dock endast på en person. Att förhindra barnets döpelse... att låta ett annat tioårigt oskyldigt barn utföra förgiftningen — sannerligen, det är så demoniskt, att man ryser vid blotta tanken derpå! Hans ideliga nekande och ofta återkommande tvetalan vid ransakningen ställa honom ej heller i en god dager. Ransakningen uppsköts. Friberg hålles fortfarande häktad. Från Landsorten. Der stora tjufmålet i Norrköping förevar ånyo i lördags, hvarvid åklagaren uppläste sina slutpäståenden. Förutom vederbörligt straff å tjufvarne och försäljarne yrkades äfven ä en del af köparne 4—6 månaders straffarbete. Dom skall nästa lördag afkunnas.