Göteborgsposten – 17 februari 1874, sida 1

— —— —— D 9 Gengångerskan. Roman af mrs Harriet Lewis. å (Öfvera. från Engelskan); Denna önskan blef svart uppfylld. Han fann i dammet ett tydligt spår efter en fin qviunosko, och nu fick hans ansigto en högre färg och ifvern lyste ur hans ögon — Vi förspilla nog mycken tid här, sade lord Chetwynd med växande otålighet, i det han såg på sitt nr. Om den unga damen varit på denna vind — hvilket för hvarje ögonblick synes mig mer och mer osannolikt — ekulle hon säkert lemnat andra tecken till sin härvaro än fotsteg, hvilka ej bevisa någonting. Några af tjenarne ha måhända gjort ett besök uppe i denna obegagnade lokal. Jag anser alla de mått ni tagit, mr Bisset, såsom fullkomligt värdelösa. — Vi få se, mylord, sade den orubbligt lugue polistjenstemannen mycket kallt. Och i hvilket fall som helst har jag nu gjort ifrån mig mätningarne. Vi skola gå vidare, om ni behagar. De fortsatte sina undersökningar och slutligen, just i det siste rum de besökte, träffade de på den stege, som Bernice lemnat stödd mot falldörren till det låga rum, hvari hon hållit sig gömd. Under sin hemliga vistelse i huset hade lady Chetwynd dragit upp stegen efter sig för hvarje gång hon kommit upp i det lilla rummet och vanligtvis gomt den i en bredvid liggande skrubb, sedan hon nedstigit. Man torde — — ) Forts. N:o fr. 38.