Göteborgsposten – 16 februari 1874, sida 1

för uppförande. Å de redan beslutade under arbete varande bandelarne är kostnaden af ersorderliga ökade vaktstugor beräknad till tillsammanlagät 117,500 rår. Internationella botaniska kongressen i Florens. K. M:t har uppdragit åt intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, prof. N. J. Andersson, att vara Sveriges ombud vid nämnde kongress samt förklarat honom berättigad att för bestridande af de med uppdraget förenade kostnader åtnjuta ersättning till belopp af 1,000 kronor. Bränvinskriget. Från Lena socken har till Alingsås V:d ingått underrättelse derom, att vid senaste kommunalstämma beslutats, det försäljning af öl, porter och vin i handelslokalerne inom socknen hädanefter är förbjuden ; äfvensom att vid samma stämma 3:ne personer inom hvarje rote blifvit tillsatte för att öfvervaka ordning och skick inom kommunen. Såldt bränneri. Orsundsbro bränneri har i dessa dagar för en köpesumma af 20,000 kronor försålts till handlanden F. O. Törnlund i Upsala och possessionaten Olsson på Tunaberg. Ystads välgörare lagman T. L. Sylvan, somgenom storartade donationer gjort sig i högsta måtto förtjent af denna benämning, har återigen gifvit ett prof på sin sällsynta och om det bästa bjerta vittnande frikostighet. Som förut omtalats har lagman 8. genom en donation af 40,000 kronor i Ystad grundlagt en stiftelse benämd Fridhem och assedd att åstadkomma arbetarebostäder. Han har nu i en till stadsfullmäktige ingifven skrifvelse erbjudit att under viesa vilkor, hufvudsakligast afseende åtskilliga förändringar i stadens byggnadsordning i fråga om nämnde arbetarebostäder, till stiftelsen skänka ytterligare ett par tunnland tomtplatser, hvarigenom stiftelsen komme att omfatta i det närmaste sju hela qvarter, i östra förstaden. Enligt upprättadt förslag skulle kostnaden för bebyggandet af stiftelsens tomter belöpa sig till 100,000 kr., hvilka donatorn sjelf betalar, om de af honom framställda vilkoren uppfyllas. — Stadsfullmäktige ha obetingadt ingått på lagman Sylvans förslag och derjemte beslutat att till honom aflåta en tacksamhetsskrifvslse. Qvinlig studerande. M:ll Hedman från Stockholm har denna termin blifvit inskrifven vid Upsala universitet såsom student. Måll H. tillhör Stockh olms nation och ämnar blifva läkare. Saltsidlax eller icke saltsjölax. Åmåls W.d omtalade häromdagen, att d. 31 sisfl. januari i, Åmålsviken på nät sångats en lax, rödspräcklig hane, synbarligen en saltsjölax, vägande 18 skålp., i hvars bakfena (s. k. spånemellan ryggfenan och stjerten) var insatt och genomnitad en silfverknapp (liknande en skjortknapp), hvarå stod n:o 40. Att detta skulle varit en saltsjölax torde emellertid bero på en missuppfattning, alldenstund fisken bevisligen leder sitt ursprung från närmare håll, och läses härom i Wenersb. läns tidn. följande : Förhållandet är att vid laxfångsten under förliden höst i Göta elf, der denna utfyter ur Wenern, blef rommen på ett antal laxar urtagen, hvarpå de fångade lazarne återslapptes i sitt element, sedan de dessförinnan åsatts nummererade märken af gilfver i form af en rund knapp, försedd med en något mer än en half tum lång, derifråa utgående spets Blapd sålunda märkte och lössläppte laxar voro en hona, vägande omkr. 20 cå, märkt med n:r 34; en d:o om 13 Cå, märkt med n:o 38; en d:o om 16 bö, med märket n:o 43; en d:o på 18 6å, försedd med numret 49; samt en hane på 23 Cå, märkt n:o 40. Med ledning af dessa märken kan man nu med säkerhet afgöra, att det jost är hanen n:r 40, som blifvit fångad der uppe i Wenern, och detta förhållande är så mycket mindre tvifvel underkastadt, som nämde märken och nummer påsattes i närvaro af flera trovärdiga personer, hvilka kunna intyga riktigheten af här meddelade anteckningar. Beträffande för öfrigt uppgiften om den stora laxens härkomst från saltsjön, lär den helt enkelt innebära en omöjlighet, alldenstund inga laxar kunna gå uppför Trollhätte-fallen. Det svenska huset på Spetsbergen, i Moselbay, der prof. Nordenskiölds sista expedition tillbragte förliden vinter, har nu sålte till norska regeriogen för ett belopp af 2,190 spdr, hvartill regeringen begär anslag af stortinget — dock under det vilkor af husets svenske egare, att detsamma skall, då det icke är på annat sätt upptaget, kunna i händelee af behof om vintern begagnas för vetenskapliga ändamål. — I samband härmed har norska regeringen hos stortinget begärt, att till svenska bolaget Isfjorden må utbetalas en penningersättning af 760 spdr för den bolaget tillhörande proviant m. m., som under vintern 1872—73 förbrukades af de på Spetsbergen infrusne och till sist omkomne norrmännen. Norskt skiljemynt. Några norska försäkringsbolag hafva till stortinget ingått med begäran om utfärdandet. af en lag om utmyntning af 80,000 kronor i skiljemynt under 10 öre. Frän norska hufvudstaden ekrifves till FPosttidningen: Bland de k. propositioner, 45 till antalet, som öfverlemnats till storthinget, nämna. vi förslag till ändringar i grundlagen åsyftande att för statsrådets ledamöter öppna tillträde till storthingets förhandlingar, om löneförhöjning åt embetsoch tjenstemän, tillägg till pensioner, upptagande af lån för KristianiaDrammen och Drammen-Randsfjord samt Kongevinger-Hamar jernvägen. Bland de för odelsthinget framlagda lagförslag är förslag till lag om ändringar i de om äktenskap gällande reglor; om d:o i lagen om handel och handtverksrörelse; om Norges och Sveriges ömsesidiga bandel och sjöfart, samt om armöns helsooch sjukvård. d Propositionen rörande tillträde för statarådet till storthingets förhandlingar går ut på att föreslå vidtagande af denna reform i samband. med föliande ändringar i ovnndlacan