Derefter berättade hen en del af hvad s som passerat rörande den saken och tillade: — Hon har varit under mitt beskydd sedan. — Hvar har du haft henne? — Det är min hemlighet. Miss Monks ögon sköto olycksbådande blixtar under de tungt sänkta ögonlocken. — Hvilket var ditt ändamål med att rädda henne? frågade , hon. — Äfven det är min hemlighet, svarade Monk småleende. — Det skall också bli min, äfven om jag skali nödgas slita det ur ditt hjerta, utbrast Sylvia. Du ämnar rikta dig på min bekostnad. Du ämnar vänta till min bröllopsdag och då förkunna för Chetwynd att Bernice lefver, och göra anspråk på en riklig belöning. — Du missförstår fullkomligt mina planer. Någon sådan afsigt har jag visst icko haft. Om jag kan hindra det, skall Chetwynd aldrig få veta, att Bernice lefver. — Du ämnar då bibehålla henne vid lif såsom ott band på mig? Du ämnar tvinga mig att bjelpa dig med penningar genom min fruktan för henne? — Ej alldeles ; men jag väntar dock, att du skall anslå en vacker årlig summa åt mig, då du blir lady Chetwynd. — Jag skall betala dig mer, då hon är död. — Men jag vill att hon skall lefva. Sanningen är alt jag älskar Bernice, sade Monk i det en rodnad öfverfor hans mörka ansigte. Du har sett till hvilken utomordentlig skönhet hon utvecklat sig. Jag har under ett belt år haft en fransk guvernant för hennes räkning, och hon har fått ett sätt att skicka sig, som skulle anstå en hertiginna från Faubourg St. Germain. Hon är lika förfinad som vacker — hennes inre egenskaper motsvara fullkomligt hennes sköna yttre.