— Ävarthän, sir? frågade vLiljettförsäljaren, då polistjonstomannens ansigte och gestalt skymde för luckan. — Iagenstädes, fGr4Ade polistjonstemannen. Behagas det en cigarr, sir? Jag skulle önska att få göra er några frågor, som ni torde kunna besvara. I går på morgonen for en ung dame ensam med tåget till London, och jag är orolig för hennes skull. För att säga sanningen, sir, for hon bort i hemlighet. Var det vid denna station hon steg på? — en ung d.me klädd i grått, med en dubbel grå slöja, grå batt med plym i? Biljettförsäljaren mottog cigarren, granskade den för att öfvertyga sig om dess godhet, stoppade den derefter i flokan för framtida behof och svarade: — Det fanns en sådan ung dame på denna station tidigt på morgonen i går, sir. Jag såg ej hennes ansigte, emsdan det var doldt af slöjan, Jag tyckte, att hon såg ut som om hon gått länge och var uttröttad. Hon tog en första klassens damekups till London. Var hon en flykting, sir? : — Någonting ditåt, svarade mr Bisset småleende. Tack, jag är fullkomligt nöjd med den upplysning jag fått. Hen återvände till sin häst, steg upp i sadeln och red tillbaka till Chetwynd Park. — Milt ärende blef uträttadt förr än jag väntade, tänkte han. Jag skall vara tillbaka i tid för att kläda mig till middegen. Min utflykt fick ett ganska godt resultat. ÅVålnaden hor farit upp till London. Första klassens kups! Tydligen en finare dame. Damekupd! Förråder blygsamhet, tycks det. Vålnaden har en tillflyktsort i London. Hon är der nu och i säkerhet, tror hon. Hon måste känna noga till boningshuset för att kunna uppträda så som hon gjort der. Mitt nästa göromål skall vara att anställa en grundlig undersökning i hela byggnaden. Han kom tillbaka till Chetwynd i så god tid, att han i godt mak kunde kläda sig till middagen. Lord ChetWynd var i matsalon, då Bisset kom in. Han emottog