— — — — — att rida bort på några timmar just i och för den här affären. Jag kommer kanhända ej tillbaka förrän i morgon bittida— Tag hvilken tid ni behagar, mr Bisset, svarade marquisen. Kom och aflägsna er efter eget godtfinnande. Här är den nyckel ni begärde. Jag skall gifva befallning om, att en af mina favorithästar genast sadlas, och den skall stå till ert förfogande under er vistelse här. Jag sade genast, ty om jag förstod era ord rätt önskade ni att genast begagna hästen? Polistjenstemannen jakade och lord Chetwynd ringde efter en betjent, som han gaf den befallning han omnämnt. Mr Bisset väntade till dess betjenten förkunnade, att hästen var sadlad, då han tog afsked. Han fann hästen straxt utanför porten, satte sig upp i sedeln och började sin ridt just då miss Monk skulle gå in. Han lyftade vördnadsfullt på hatten för henne och red vidare. Om några minuter hade han passerat genom en af parkgrindarno och var på väg till byn Chetwynd. Vid parkens ända, nära det ställe der han först en gång mött Gilbert Monk, mötte han honom äfven nu. Han stannade ej denna gång uten lyftade på hatten och red vidare. — Erert tusan skall han rida? tänkte Monk. Han är tydligen ute i tjensteangelägenheter. Nå, Bernice är i säkerhet, så att han må gerna för mig rida hvart han behagar. Mr Bissot stannade ej många minuter i byn Chetwynd. Han red in på stallgården och hade ett kort samtal med stalldrängen samt red åter ut och fortsatte vägen till Eastbourne. Han hade skaffat sig adress på den kusk som fört Bernice till byn Cbetwynd då hon gjort sitt sista besök på Chetwynd Park. Vid ankomsten till Eastbourne uppssäs han denne kusk oeh började göra honom åtskilliga frågor.