2 d MUSW 14 Vit på FEK.. — Elliot, polismästaren Löfmarck, v. häradsh. Landgren och dir. Wiberg. Drätselkammaren lärer i går till kammarförvandt i ledigheten efter utnämnde stadskamreraren Andren utsett v. häradsh. J. G. Siljeström. Landeriet Änäs, som för någon tid sedan försåldes af förre handlenden L. Strömsten till Rosenlunds spinneriaktiebolag, föreslås af Drätselkammaren skola af staden inlösas. I en talangfall utredning af ärendet har kammarförvandten S. Wieselgren, med tillstyrkande af inlösningen, påpekat, att industriverkg samheten inom samhället antagligen skall söka utbreda sig öfver de östra landerierna, hvilka erbjuda lätta kommunikationer både till lands och vatten, Men det är för staden en stor skilnad, om platserna derstädes för sådana anläggningar upplåtas under tomteller landerivilkor. Skulle nu staden fortfarande upplåta dessa landsträckor mot landerivilkor och det finge å dem uppföras storartade fabriksanläggningar, hvilka staden skulle åläggas att inlösa, om den ville en gång komma åter i besittning af dem för sin utvidgning, då skulle kostnaderna visa sig så ofantliga, att staden måhända skulle genom omständigheternas tvång se sig beröfvad utan nämnvärdt vederlag dessa landsträckor, som dock kunna såväl behöfvas i en framtid. Med rätta påpekas nödvändigheten att, till undvikande af detta öde, efter hand inlösa landerierra, Vvilka alltjemt etiga högt i värde. Barkanläggaing i Slottsskogen. Denna i så många hänseenden af behofvet påkallade och äfven i vilkoren för Elfsborgs Kungeladugårds ölverlåtelse till staden föreskrifna arläggning synes nu omsider komma att närma sig ett afgörandets skede. För tre och ett halft år sedan väckte dir. J. N. Söderling förslag inom Stadsfullmäktige om utförandet af denna anläggning, och nu har ärendet skridit eå mycket fram, att Drätselkammaren fått sitt betänkande färdigt och att detsamma skall komma under förhandling hos Stadsfallmäktige om toredag, eller åtminstone är på deras föredragningslista upptaget. Ait vår arbetsklass saknar ett allmänt förlustelseställe utom hus under den vackra årstiden, det veta vi alla. Trädgårdsföreningens vackra park är för densamma faktiskt stängd genom den inträdesafgitt som krälves; ehuru låg, är den likväl för stor för en arbetare med hustru och barn. Lorensbergs park är, såsom bekant, icke heller en plats, som arbetsklassen gerna kan besöka. Detta är ett allt annat än godt socialt förhållande; och det åligger derför stadens myndigheter som en pligt att afbjelpa den rådande olägenheten, om ännu en kraftig motvigt mot kroglifvet skall kunna ernås. Det är med tillfredsställelse vi derför erfarit, att Drätselkammaren tillstyrker sagde parkanläggnings slutliga utsörande genom en särskilt tillsatt komite, som vi hoppas må akrida raskt till verket. Bostadsbristen, som redan förliden höst högligen öfverklagades här i samhället, råder ännu alltjemt, och förnimmes hvarje dag klagan från familjefäder öfver svårigheten att erhålla bostad. Det är likväl denna gång icke blott inom arbetsklassen som denna olägenhet förspörjes, utan äfven bland medelklassen eller bland sådana familjer, som bebo tre till fyra rum, och af sådana torde ett större antal, än man vill tro, befinna sig i ej ringa trångmål, Tichborne-vittnet Jean Luie. I anledning af den förut af osa meddelade skrifvelsen från civildepartementet, hvari poliskammaren härstädes, i följd af en i England pågående rättegång mot en person med uppgifvet namn at Jean Luie, som varit vittne i den e. k. Tichborne-processer, anmodats skaffa de upplysningar, som erfordras för att nöjaktigt besvara de framställda af oss förut återgifoa frågorna, ha de polistjenstemän, som dertill beordrats, avställt efterforskningar och dervid inhemtat följande: Att i Carl Johans församling i Göteborg funnits bosatte hamninspektoren Elias Lundgren och dennes hustru Maria, bvilka jemte andra barn hafst en son Carl Peter Lundgren, som föddes d. 21 juli 1826 i Lundby socken å Hisingen; ett mannen dött år 1852, hvar: efter hustrun, eom ännu lefver och bor här i staden, nader någon tid idkat husbrödsbakning; att sonen Carl Peter Lvudgren vistats hos sina föräldrar till år 1849, då hon första gånger gick till sjös; att han ifrån derpå följande år intill år 1852 idkat sjöfart; att han sist berörde år, efter att ha lemnat den af honon vidare upplysningar kunde erhållas af kusken