A2L————.———t— — Af detta mönster ej mera, än hon hade på den klädning, hvari hon blef begrafven. Klädningen förfärdigades åt henne i London. — Vi skola försöka tränga djupare in i de förhållanden, som kunna stå i aamband med spetsfrågan, mylord. Hvem det än är, som försöker göra sig lik er aflidna hustru, gör det onekligen på ett skickligt sätt, utan afseende på besvär eller kostnader, och följaktligen med ett bestämdt mål för ögonen. Hvilket detta mål är, måste vi utforska. Känner ni någon, som är obenägen för ert giftermål med miss Monk? — Nej. Mitt giftermål! med henne anses såsom en naturlig sak, svarade lord Chetwynd. Jag var förlofvad med henne i många år, men hon bröt förlofningen kort innan jeg for ut på den seglats, som hadse till följd att jag gifte mig med Bernice. Min hustru uppmanade mig, då hon låg på sitt yttersta, att gifta om mig; och ehuru min kärlek och trohet mot den döda ej upphört, har jag efter min återkomst förnyat min förra förbindelse med miss Monk. — EHm! sade mr Bisset — och han yttrade detta oartikulerade ljud på ett sätt, som gjorde det fullt af betydelse. Ni får ej anse mig mer än lofligt nyfiken, mylord, men alldenstund ni önskar mitt biträde i lösningen af denna hemlighet, måste jag bedja er vara fullkomligt uppriktig mot mig och gifva mig alla upplysningar jag anser vigtiga, om de ock kanske ej synas er utöfva något inflytande på ifrågavarande angelägenhet. Jag måste känna hvar enda medlem af ert hushåll, tjenare och alla. Att börja med hufvudpersonen näst er sjelf, mylord — hvem är miss Monk? Marquisen tyckte, att polistjensterannens frågor blefvo närgångna, och han svarade kallt: — Hon är min styfsyster och trolofvade. Hon är dotter till min mors andre man, öfverste Monk. — Född i Indien, mylord?