N:r 20. F. Malmberg: Med förslag till ändrinsar i gällande skogslagstiftning. N:r 21. P. Näsman: Rörande skjutsningsbesvärets skiljande från jordbruket. N:r 22. P. Näsman: Om förändrade stadganden rörande skyldigbeten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse. N:r 23. A. Andersson från Westernorrlands län: Angående öfverlåtande till kommun å landet af råttghet att genom kommunalnämnden besluta om vilkoren för farsäljning inom kommunen af bränvina och distillerade drycker, vin och maltdrycker. N:r Å. Andersson från Westernorrlands län: Angående utarbetande ar förslag till förändringar i väghållningsbesväret. N:r 25. Johannes Andersson från Jönköpings län m. fl: Angående förhöjning af skjutslegan. N:r 26. Isaac Asklöf: Angående förändradt stadgande om sättet för rättegängs fullföljande i civila mål. N:r 27. O. Bosson O!sson: Angående öfverlemlemnande till riksgäldskontoret af vissa landtförsvarets kassor och fonder m. m. N:r 28. O. Bosson Olsson: Angående skrifvelse till K. M:t rörande dispositionen af det för befästningsarbetena vid Karlskrona beviljade anslag. N:r 29. J.M. Eoglander: Angäende förbud för landthandlande att försälja vin och maltdrycker. N:r 30. J. M. Englaader: Med förslag till vissa föreskrifter att tillämpas i afseende på sådana arbetare, som antagas mot dagaflöning eller på beting. N:r 31. Å. Andersson från Göteborgs län: Angående ändring i 9, mom. 1 i gällande bevillningsförordning. N:r 32. Johannes Andersson från? Jönköpings län: Om upphörande af den enligt bevillningsförordningens första artikel utgående personella skyddsafgiften. N:r 33. I. P. Nilsson från Kalmar län: Om ändring i grunderna för skyldigheten att deltaga i kyrkas byggande och underhåll. N:r 34. S. Magnusson: Om ändring i gällande skogslagstiftning. N:r 35. P. Eriksson: Om ökadt anslag för entreprenadskjutsens utgörande. (Forts.) Vid redogörelsen för de k. propositionerna ekrifves i N. Dagl. Alleh. bland annat: I anseende till den för grundlagsförändring stadgade längre tid har K. Mit, ehuru något förslag till ny hårorganisation icke vid denna riksdag hunne att srawläggas, ansett sig böra redan nu förelägga riksdagen ett förslag till den förändring i 8 80 R. F., som at indelningsverkets upphäfvande skulle påkallas, och föreslår derför riksdagen att antega följande förändrade lydelse af nämda grundlagsparagraf: Krigsmakten — — — — tillkomma. Varder genom särskild lag, med indelningsverkets upphäfvande, annan grund lagd för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös, då må ej ändring i sådan lag göras utan af konungen och riksdagen samfäldt. Den föreslagna grundlagsförändringen motiveras i den k. propositionen bland annat på följande sätt: Derest nu indelningverket varder afskafsadt samt försvarsverket bygdt på andra grunder, skulle omförmälda S, om den qvarstode oförändrad, komma att sakna all betydelse, samt endast handla om förhållanden, hvilka icke mera funnes till. Redan häri ligger ett skäl till grundtagsstadgandets förändring ; men ett ännu vigtigare förefinnes. Den ifråga varande 8 innebär nemligen för närvarande ett ömsesidigt skydd för konung och riksdag iafseende å indelningsverket hufvudgrunder, och enahanda säkerhet bör till försvarsväsendets betryggande åstadkommas i fråga om den organisation, som skulle komma att ersätta indelningsverket.