202 2 F. NANNE AA 22 d:r Wising. Dödsfall. F. d. staterådet och konteramiralen C. M. Ehnemark afled den 18 dennes, nära 71 år gammal, på sin i Nettraby socken belägna egendom Ägdatorp, der han under senare åren varit boende. Den aflidne var tödd i Karlshamn den 4 mars 1803. År 1828 ingick han såsom Enseigne de vaisseau i franska flottan, der han tjenstgjorde till början af år 1833, under hvilken tid han deltog dels i expeditionen mot Algier 1830, dels i blokaden af Lissabon 1831, då flera priser uppbringades af det fartyg, hvarpå han då tjenstgjorde. Han blef 1847 chef för sjöförsvarsdepartementets kommando-expedition och tjenstgjorde som sådan till år 1857, då han den 30 dec. utnämndes till konteramiral samt statsråd och chef for sjöförsvarsdepartementet. År 1862 erhöll E. afsked från statsrådsembetot och blef då befälhafvande amiral vid flottans station i Karlskrona. År 1866 blef E. chef vid kongl. flottan. Utmärkelse. Hr Th. Blanch, hvars svenska restauration under expositionen i Wien förliden sommar ofta hade att glädja sig åt besök af medlemmar af kejserliga familjen, har blifvit utnämd till kejserlig österrikisk hotleverantör. Från våra skogar. Under denna rubrik skrifver Norrbottens-Kuriren följande: Med hänseende till den misshushållning som å åtskilliga ställen inom vårt län eger rum med vår dyrbaraste egendom, skogen, förefinnas företeelser, som med allvarliga bekymmer måste uppfylla hvar och en, som inser skogens vigt ooh betydelse för vår nordliga bygds framtida utveckling och förkofran. Sparrhygget, som bittills synes hafva haft sitt egentliga tillhåll inom Skellefteå och Piteå ådalar, har numera börjat sprida sin smitta äfven till våra trakter: För ett par år sedan började nämligen några personer och bolag från grannstaden i söder att köpa skogar här omkring och å dem hugga äfven de minsta försäljdara sparrar. Följden blef den, att Luleå stads exportörer, som hittills inskränkt sig till huggning af bjelkar, sågtimmer och aparrar endast af större dimensioner; nödgades dels för att ej förlora kunder, dels ock af andra orsaker, att följa exemplet. Nu griper det förderfliga sparrhygget mer och mer omkring sig. För att gifva ett ungefärligt begrepp om huru skogen dervid handteras, lemnas här utdrag af en rapport, som jägmästaren A. Hullberg ingifvit till K. M:ts befallningshafvande. Han hade nämligen i dec. månad sietl. år erhållit denna myndighets förordnande att verkställa undersökning och syn å skogen, hörande till Långbergs nybygge, hvilhet såsom tillökning för skattens utgörande blifvit tilldeladt en del af. hemmanet i Bredåkere by af Öfver-Luleå socken: Skogbeståndet har utgjorts af ung, växtlig tallskog, som delvis uppnått dimension af byggnadstimmer. Genom för 25 år sedan undergången eldskada och nu genom, så att säga, total afverkning hotas marken att friläggas. Dimensioner ända till 4 tums rund diametralt på 24 fot skonas ej af yxan. Antalet sparrar, som pu hunnit fällas, kan ej på siffran uppgifvas, men de uppgå tifl tusentals, spridda i hopar öfver hela skogmarken . till nybygget. Intet spår till odling fiunes inom nybyggets vidsträckta område. Öfverafverkning har redan egt rum och fortsättes dagligen; icke mindre än 30 å 40 man med dragare hafva dermed sysselsättning. De å hyggena qvarlemnade sjukliga träden äro till mycket men för återväxten, som genom sådana fröträn blifver svag och gles. Vördsamt föreslås, att all afverkning till afsalu å Långbergs nybygge må inställas, intill dess en mera i detalj utförd undersökning egt rum. Gellivarafrågan. I N. Dagl. Alleh. läses: Det har nyss kommit till vår kännedom, att K. M:t icke ansett sig nu kunna fästa afseende vid den af hrr Robert Loder och Giles Loder inlemnade ansökan om tillstånd att få idka grufvedrift i 211 utmål eller fyndigheter i Gellivara malmfält. Hos K. M:t lärer den åsigt vara gällande, att i fråga varande utländingar böra få åt sig upplåten så stor del af malmfåltet, som erfordras för deras masugnar, men att dem derför ej bör medgifvas att förhindra annan och inhemsk företagsamhet i detta afseende. Då vi sökt utreda förestående frågas stora vigt för det öfre Norrland och dess framtid, så utgör K. M:ts i fråga varande besiut för oss anledning till eu glädje, som vi äro öfvertygade om skall delas ej allenast inom Norrland, utan ock af alla dem, som nitälskat för att en så vigtig fråga erhållit en både rättvis och fosterländsk lösning. Det utländska bolaget skall säkerligen vid inhemtad fullständig kännedom af sakens verkliga beskaffenhet inse det riktiga i K. M:ts beslut och oriktigheten af sitt juridiska ombuds uppgifter; hvilka senare torde vara den egentliga orsaken till att frågan hos utländingarne varit bedömd på ett skeft sätt. : Vi hafva på samma gång fäghaden att meddela, att någre fosterländskt sinnade och i ekonomiskt bänseende lyckligt lottade män hafva förklarat sig beredde att bekosta undersökning tör upprättande af plan och kostnadsförslag för en jernvägsanläggning från Bottniska viken till Gellivara. Denna stora frågas bringande till ett länge eftersträfvadt förverkligande synes således vara förbehållet åt vår tid, som för kommunikationsanstalter och ekonomisk utveckling ådagalagt så mycken kratt; — såsom vi hoppas och önska till lycka för vårt land — och hvaraf äfven Norrland mer än hittills bör blifva delaktigt. Arbetsinställelsen i kolgrufvan i Bjuf. På begäran meddela vi följande ur att till D. N. insändt meddelande från Kropps bolags disponentdirektör : Kolgrufvan i Bjuf, anlagd i enlighet med senare tiders förbättringar och erfarenhet för kolbrytning i stor skala, fordrar, som lätteligen torde inses, äfven en annan arbetsmetod än den i äldre svenska kolgrufvor brukliga. Metoden är densamma som nu allmänt användes på hundratals ställen i England, Belgien m. fl. länder. I stället att, såsom törr var vanligt, arbeta i orter af ända till tjugu fots bredd och derutöfver, äro arbetsorterna i Bjuf endast sex fot breda, och är sanna förhållandet således diametralt motsatt till det uppgifna. Hvar och en, som gör sig mödan att taga närmare kännedom: derom, inser geZA O AAA