Göteborgsposten – 21 januari 1874, sida 1

— — — —— ——————— nan lemnat huset, och de ansågo det klokt att ej göra vidare affär af hvad som händt. Aftonens sinnesrörelser hade alldeles uttömt Bernices krafter, och hon gick till sängs. Mrs Crowl satt uppe tör att underrätta Monk om den gamla binduqvinnans besök. Gilbert Monk passerade förbi dörren på väg till sitt eget rum, då mrs Crowl, igenkännande havs fotsteg, kom ut och bad honom komma in i lady Chetwynds yttre rum: Hon omtalade hvad som händt, och han lyssnade förvånad och förskräckt. — Det tyckes således, sade Monk, att den gamla indiska hexan upptäckt Bernices antagna namn. Hon måste ha följt oss från Eastbourne ända till detta hotell: Hon ämnar döda Bernico. Vi måste akta henne noga. Vi skola lemna London på morgonen och måste försöka att komma ifrån denna trollpacka. Om hon en gång lärde känna vägen till Mawr Castle, skulle Bernice aldrig vara säker. Hon skulle öfverrumpla henne i något obevakadt ögonblick och döda henne. Detta var en mycket ledsam historie. Jag är illa till mods — tppskrämd. Han gick till sitt eget rum, nedtryckt af en dyster het, från hvilken han ej kunde frigöra sig. Emellertid kunde Bernico, der hon låg ensam i sitt rum, ej somna. Hon tänkte. Hon återksilade i minnet alla händelserna under Bitt korte lif. Hon uppfattade sin öfvorgifna belägenhet, men hon ryste för att längre lefva beroende sf Gilbert, nu då han väntade en belöning för alla sina omsorger, nomligen hennes hand. Med hela sitt hjerta fästad vid sin man, kunde hon ej gifta sig med Monk. I daggryningen var Bernice uppe och klädd. Mrs Crowl hade ej varit inne hos henne under natten och sof nu tungt i sitt: eget rum på andra sidan om det rum, bvari man först inkom. Bernico hade tagit på sig sin resårägt, blott ytterkläderna fattades. Hennes lilla kappsäck hade blifvit packad af mrs Örowl för resan. Han