Göteborgsposten – 12 januari 1874, sida 3

del att föra en debaucheurs lefnadssätt och lemna efter sig 102,500 freas. Svaret har afgifvits af ordens hufvudman. Han tror, att pater Gaetano, som äfven var ordens hofmästare, hade begagnat många tillfällen att undansnilla, och han tror äfven, att han borttagit en del nu saknade ädelstenar, hvilka funnits i en ram till ett visst porträtt af St. Filomnea. Huru pater Gaetano nu än fått sina penningar, hade han likväl ingen lust att lemna dem till sin yngre rival, Faverio Nobili.. Ovänskap uppstod mellan honom och nunnan, så att han slutligen fann det rådligast att lemna Rom. En ständig brefvexling underhölls likväl fortfarande, i hvilken kärleksförsäkringar vexlade med anhällanden och löften om penningar. Men man kunde ej verka något kraftigt på så långt afstånd. Amalia Menghini sökte derför i sällskap med sin broder upp honom i Alessandria. Der begärde hon äterigen penningar. Han tyckes hafva gifvit henne något, men icke tillräckligt, och gjorde sina tillrustningar för att begifva sig till Amerika. Syskonen Menghini upptäckte detta. Amalia sade till sin bror: Lät honom gå till sängs, jag skall komma och underrätta dig, när han somnatHon gjorde så. Brodern sökte att krossa den sofvande mannens skalle med en mankill, men slaget var ej dödande. Offret sprang upp och gjorde ett förtvifladt motstånd. Grannarne hörde rop och skri, följda af en plötslig och fullständig tystnad. Amalia tog naturligtvis alla sin förre älskares penningar för att med dem bereda sin och Faverio Nobilis lycka. Denna rättegång, hvilken blottat den afgrund af uselhet, som ännu för kort tid sedan fans i de nu lyckligtvis upphäfda italienska klostren, väcker stort uppseende. Hårresande detaljer, hvilka naturligtvis ej kunna återgifvas i ett svenskt blad, meddelas i de italienska tidningarne. ; I sanning, upptäckten och blottandet af dylika skandaler verka mer än några lagpåbud mot katolicismen i dess förvillelser och osunda institutioner.