dransvärd då man betänker, alt St. Kilda är föga mer än en klippa, uteslutande bebodd af råa okunniga fiskare. Mr Tempests ansigte blef plötsligt likblekt. — Hvilken ö nämnde ni, lady Diana? frågade han ifrigt. — St. Kilda — en ö full af klippor och bergspetsar samt med en by vid en liten inskjutande vik. — Ur berättelse har mycket intresserat mig, sade mr Tempest med en märkbar darrning i tonen. Sådana romantiska giftermål äro sällsynta, och dessutom är lord Chetwynd min vän. Han har bjudit mig ner till Chetwynd Park. Det är underligt, att han kommit att gifta sig med en fiskarflicka. Å : — Flickan fiskade blott en gång och då blef lord Chetwynd hennes fångst, inföll lord Tentamour hånfullt. — Flickan var blott dotter af ett fiskarpar, mr Tempest, sade lady Diana utan att gifva något direkt svar på lord Tentamours yttrande, som hon fann lågt. Hon uppfostrades af öns prest och hans hustru, hvilka adopterade henne och gåfvo henne sitt eget namn. — Huru hette hon? frågade upptäcktsresanden. — Bernice Gwellan. Ett underligt namn eller hur? Mr Tempest vände bort sitt ansigte och svarade ej. Upptäckten förstummade honom, men lord Tentamour föll i detsamma in med någon anmärkning, så att Tempests sinnesrörelse blef obemärkt. Han lät ej heller denna sinnesrörelse länge ha makt öfver sig, och ehuru hans ansigte var blekt och hans mörka ögon hade ett sällsamt dystert uttryck, var dock hans ton som vanligt bekymmerslös, då han yttrade: — Denna berättelse är. verkligen mycket underhållande. Det sköna deri blir något litet bortskämdt, i mitt tycke åtminstone, af den omständigheten att lord Chetwynd väntas skola gifta om sig; men kanhända är det bäst för honom. Han är ung, och miss Monk var, som ni nämnde,