— och i många fall ej blott hela sin egendom, utar äfven äran och lifvet. Sjelfmord hörde en tic nästan till ordningen för dagen. Banklager suspenderades d. 13 maj, utan att: detta dock medförde någon lättnad. Hvilken regerings. åtgärd, hvilken lag skulle väl också kunna hindra de naturliga följderna af det under förra åren begångna öfvermått af synd mot sund: törnuft och ärlighet? Likaså litet. som någon lag under första franska. republiken förmådde upprätthålla de franska assignaternas värde, lika litet kunde nu en lag eller ett ingripande från statemaktens sida hålla värdelösa aktier i kurs. Sa ken var ju, att man skapat en massa papper. hvilka man gifvit ett nominelt värde, under det att de ej representerade något verkligt sådant, Så länge alla äro eniga om att taga en bit papper för en viss summa penningar, kan det imaginära värdet upprätthållas; men många erfarenhetsrön visa, att en sådan enighet blott en kort tid kan bestå, och då misstroendet väl börjar infinna sig, blir det snabbt slut på fiktionerna. Och, såsom fallet vanligen är i dylika ting, det är ej blott de värdelösa och mindre värdefulla papperen, som komma, att lida under förhållandenas tryckning. ÄÅfven de värden, som verkligen reprosontera det värde, hvarpå de lyda, dragas med in i fallet. Och det kunde i närvarande fall ej gå annorlunda. Under de förrnnna två, tre åren hade så orimliga fordringar stälts på kapitalet, att om de ock alla haft en god grund, en kris likväl skulle varit oundviklig. Under året 1871 skall det ha emitterats för 10—12 milliarder, år 1872 för 8—10 milliarder och under. första hälften af 1873 för omkring 5 milliarder i aktier och obligationer at alla slag, inalles 24 till 26, milliarder rdr eller kronor. Huru starkt produktionen än utvecklat sig både i England och Amerika, och med huru stor vinst man än producerat, är det likväl knappast tvifvel underkastadt, att den nyssnämnda ofantliga summan vida öfverstiger den verkliga kapitaltillökningen, och att krisen derför nödvändigtvis måste infinna sig. Ifrån Österrike spred sig katastrofen till alla europeiska börser, och ingen europeisk börs blef naturligtvis deraf oberörd. De hade alla mer eller mindre arbetat öfver sin förmåga, och medvetandet härom framkallade hos dem alla en viss ängslan för hvad det nästa skulle komma att medföra. Dertill kom ovissheter om, i huru hög grad de olika instituten voro intresserade hos hvarandra, och hvilka följder som skulle uppstå för en plats af den förvirring och den modlöshet, som rådde på andra. ställen. Sedan maj måpad kan man säga, att krisen varit stående i Österrike och Tyskland, likasom dess verkningar kunnat hela året igenom spåras öfverallt. Vid olika tider berättades om kris och panik från olika land, men spänningen nådde sin höjdpunkt, då underrättelse ingick i medlet af september om, att det betydande bankirhuset Jay Cooke and C:o instält sina betalningar, och denna underrättelse följdes hastigt af andra berättelser om fallissementer i hundratal från Förenta Staterna. Allting i Amerika brukar antaga större dimensioner än i Europa, så skedde äfven denna gång. Bankerna stormades och måste till en stor del inställa sina betalningar; fondbörsen blef stängd, och detsamma var fallet med The Olearing House; det tycktes, skref en korrespondent, som om hela verldens dårhushjon lössläpts på en gång. Den närmaste anledningen till denna kris tyckes hafva legat i ett fullständigt raseri efter att bygga nya jernvägar, utan afseende på landets behof och tillräckligheten af de medel, som funnos förhanden; men framkallades närmast genom det olycksaliga guldspelet, hvilket kastar så breda skuggor öfver den amerikanska penningmarknaden. Man motsåg på de olika börserna i Europa med en viss skräck underrättelserna från England, hvars mångfaldiga och stora förbindelser med Förenta Staterna läto frukta det värsta. Men Londons börs höll sig stadigt emot allas förväntan. Jay Cookes engelska hus kunde genast meddela, att dess betalningeförmåga ej berördes af fallissementet i Newyork, och af mera bekanta hus var det blott ett (Clews, Habicht), som tvangs af de amerikanska förhållandena att stoppa. Men skräcken för Amerika hade ej väl lagt sig, förrän det från Berlin ingick olycksbådande rykten, hvilka mycket snart visade sig vara sanna. Quistorp-Vereinsbank stupade och med den en stor mängd industriela företag, hvilka voro stiftade af och stodo i nära förbindelse med den. Dessa Quistorpska företag representerade ett kapital af ungefär 25 —