gan ott uppskatta det. Bespara mig alla häntydningar på er långa träldom, jag ber. Om ni ej är nöjd med mig, skall jag gifva er friheten tillbaka. Kanhända att detta på det hela taget vöre det bästa. — Jag vägrar att mottaga den gåfvan, sade lord Tentamour, i det den harmfulla rodnaden i hans ansigte blef än djupare. Diana, ni är grym. Jag tror hvad det påstås om er, att ni är född utan hjerta. Jag har varit förlofvad med er i flera år än jag vill uppräkna. Ni behandlar migej väl. Jag fordrar, att vår långa förlofning oförtöfvadt slutar med ett giftermål. Jag medgifver ej vidare uppskof. Ni skall gifta er med mig inom en månad Lady Dianas kinder blefvo purpurröda. — Lord Tentamour glömmer med hvem han talar, sade hon med isande köld. Jeg råder ers herrlighet till att söka sig en brud i Turkiet. Utom det landets gränser eger, efter hvad jag tror, hvar och en qviome ett ord med i fråga om sitt eget giftermål. Er nya roll at storturk pessar er ej. Jag gämnar ej att gifta mig inom en månad. Om ni har den afsigten, må ni söka er en annan brud. — Ni är mycket rädd om er frihet, sade lorden med ett lindrigt, nästan omärkligt hån. Och hvad bruk gör ni af den? Ni är en kokett, hvars enda mål i lifvet är att bringa olycka öfver män. — Ni är poetisk, mylord, men föga rättvis, sade lady Diana lugnt. Öfver hvem har jag bragt olycka? Kan ni uppgifva någon, hvars lofnads glädje jog förstört? Jag har varit artig mot menniskor, men hvem har jag visat någon värma? Det går nog an att kalla mig kokett, men ken ni bevisa det? Jag trotsar er att kunna göra det. Män ha framställt giftermålsanbud till mig, men detta har ej varit mitt fel, och ehuru jag afvisat män såsom tillbedjare har jag bibehållit dem såsom vänner. Ingen kan säga, att jag gjort en enda ansträngning för att vinna honom. Om jag är kall mot er, så är jag kall mot alla. (Forts.)