Göteborgsposten – 29 december 1874, sida 2

ramgått segrande ur striden, skall äfven nu egra, sade han. Kejsarne af Rom, Tyskland ch Frankrike ha försvunnit, men Petrus siter ännu alltjemt qvar på sin stol i Rom, och Petrus det är nu Pius. Tmeshar gjort sig besvär med att i en ledande artikel taga erkebiskopens utläande i betraktande. Bladet säger sig icke ro på slutlig seger för kyrkan i den af Pius nledda kampen, ty hela Europa hyser stark motvilja mot ofelbarhetsdogmen. Det är icke cesarismen, som förorsakat Bartholomiinatten, Albingenskriget och spanska inqvisitionen; den katolska kyrkan är den enda stora fienden till samvetsfriheten, samt en despot öfver det husliga och sociala lifvet. Historien bär vitno om kyrkoområdeta fortfarande inkräktning af staten; Den tyska nationen gaf under rofor— —— — :2: —o — mationen, säger Times, Rom en dödsstöt och förbereder nu segerns sullständigande. Från Tyskland meddelas, att den nya lagen om civilrättens utsträckande öfver hela riket blifvit officielt kungjord. I det af Frankrikes nationalförsamling nedsatta budgetutskott har fråga förevarit om den mellan regeringen och kejsarinnan Eugönie ingångna öfverenskommelse, som förut blifvit af oss omnämnd. Finansministern sade, att han visserligen icke ville hindra national församlingen från att taga öfverenskommelsen under pröfning, men regeringen har ansett sig ega rätt till dess ingående utan församlingens bekräftelse. Hon hade handlat på samma så: som då det gälde Ludvig Filips E Ministern tillade att, eftersom det var en rent ekonomisk fråga utan samband med vågra politiska meningar, det var nödvändigt att lätta den svåra pokaniera ställning, hvari kejsarinnan blifvit försatt. Charles Blanc, en broder till den bekante Lonis Blanc, har afsats från sin befattning som direktör för de sköna konsterna och skall ha till efterträdare Camille Doucet. Den för någon tid sedan indragna tidn. Corsaire i Paris utkom häromdagen utan erhållen vederbörlig tillåtelse och blef äfven genast på nytt konfiskerad. En berättelse, att Henri Rochefort aflidit, bar varit i omlopp i Paris; regeringen har likväl icke erhållit någon bekräftelse på ryktet. Underrättelserna från norra Spanien äro återigen motsägande. Under det Madridtelegrammen endast ha att berätta om idel nya fråmgångar mot carlisterna, och general Moriones säger, att hans trupper marschera på Arpeitta, för att förstöra carlisternas dervarande ammunitionsfabrik — säga deremot carlisterna, och Köln Zeit:s krigskorresp. bekräftar det, att Moriones hotas af en allvarlig tara från carlisterna under general Elio, hvilken skall hafva kringränt den förre, så att han blott har en utväg öppen för sig att undkomma upprifning och förstörelse, neml. att marschera på Bilbao eller Santander och der inskeppa sig. Vi kunna ej kontrollera dessa olika uppgifter, men finna för den senare stöd i ett telegram från San Sebastian af d. 21, enligt hvilket Moriones marscherade på Bilbao, under det han följde kusten, och då anländt till Ondarroa i Biscaya. General Loma betäckte hans flank med 3 000 man. Bombardementet af Carthageva sortfar; men ännu ersara vi ej något resultat.