Göteborgsposten – 29 december 1874, sida 2

rnim, d. 29 juni 1872, bestämde d. 1 mars 875 såsom datum för betalningen af den ista milliarden och för det franska områdets ullständiga utrymmande. Vid den tid denna ppgörelse träffades, ansågos de nämnda viloren mycket tunga och evåra att punkligt ppfylla, men det oaktadt bestämde en tredje fverenskommelse, undertecknad i Berlin den 5 mars 1873, betalningen af återstodea af trigsskadesersättningen, både kapital och ränta, ch de tyska truppernas deraf följande afnarsch till d. 5 sept. 1873. Det är omöjligt tt neka till, att afalutandet af dessa olika underhandlingar gor stor heder åt den franska diplomatien, hvilken derigenom påskyndade med aderton månader områdets tullständiga utrymmande och visade Europa, i vida högre mån än man någonein väntat, Frankrikes ofantliga produktionstörmåga, välmåga och isynnerhet dess kredit. Det beter vidare i berättelsen, att lyskarne mottogo från Frankrike minst 6 milliarder i penningar, hvilka omfattade krigsskadeersättningen 5 milliarder, 398 mill. i ränta, 210 mill. pålagda Paris som särskild kontribution, 247 mill. lemnade för underhålllaf deras trupper och 61 mill. krigsgärder, som utkräfdes af departementen, förutom särskilda kontributioner och reqvisitioner. Oberäknadt de vanliga bördor som trycka på landet, visas de utomordentliga bjelpkällor som erhöllos genom de fyra lånen af följande siffror: I augusti 1870 upptogs lånet om 750 mill.; i påföljande oktober Morganlånet om 250 mill.; i juli 1872 det af 3 milliarder. Utgifterna till emissionen, mäklarearvode, disconto etc. uppgingo till flera hundrade millioner, men man måste erkänna, att totaleiffran å dessa utgifter likväl är i betraktande af omständigheterna ganska moderat. Morganlånet, som upptogs vid en tid då utsigterna för Frankrike voro mycket mörka, var det dyraste och kostade nära 7!(, proc.; lånen 1871 och 72 litet mer än 6 proc.; under det 1870 års lån drog ej fullt 5 proc. Och man torde erinra sig, att 3 milliarders-lånet, utfärdadt d. 28 juli 1872, öfvertecknades 14 gånger. Hr Magne visar derpå, huru ordning och fred i hög grad ökat inkomsterna. De indirekta skatterna, hvilka under de första 9 månadorna af 1872 gåfvo 900 millioner, askastade under samma tid 1873 963 mill. Utochinförseln från d. 1 jan. till d. 31 okt. 1873 uppgick till 5 milliarder 528 mill., eller 155 mill. mer än under samma tid 1872 och mer än en milliard mer än under samma månader 1869. Under alla dessa förhållanden är Franska Bankens diskonto 5 pret, och denna institution har lånat staten 125 mill. till 1 pret pr anno. Öiverflöd på silfver finnes; i Paris ha femfrance-sedlarne försvunnit; premiet på guld är en ren småsak. Mellan d. 31 okt. 1872 och samma datum 1873 ha franska fonderna stigit från 53, 75 och 84 resp. till 57, 82 och 92. Slutligen har befolkningen i departementen, hela Frankrike med undantag af Paris, hvilken under de 9 första månaderna af 1869 endast nedlagt 101 millioner i de allmänna fonderna, år 1872 nedlagt 373 mill. och 1873 436 mill. Sådana siffror som dessa måste ingisva en nästan svindlande föreställning om Frankrikes bjelpkällor och välmåga. Förenta Staternas finanser. Skattkammarsekreterarons i Washington, Richardson, nu aflemnade finansberättelse angifver, att Unionen enligt all sannolikhet skall ha en brist af 6 mill. pund under det löpande året — säger Times —, och han befarar, att bristen ekall bli ännu större under det följande året. Hvarvid han dock endast tager i beräkning kostnaderna för de olika departementens uppehållande och den löpande räntan å nationalskulden, men sätter å sido hvarje afseende på skyldigheten att inlösa omkring 4 mill. pund af Förenta Staternas obligationer, hvilka förfalla till betalning på Nyårsdagen. Richardson antager, att det skall vara 22 L— möjligt att förmå statens sordringsegare att förnya skulden, och ett beslut derom har redan i all hast jagats igenom i kongressen, enligt hvilket sckreteraren nu annonserar, att innehafvarne af nämnda obligationer kunna få taga nya 5 prets obligationer till pari i uc byte mot deras gamla säkerheter. Times menar, att det nuvarande priset på nya värden icke erbjuder innohafvarne at de förfallande obligationerna någon lockelse att mottaga detta anbud, och ett litet fall i noteringen å penningmarknaden skulle utsätta mr Richardson för någon förvirring, emedan ban skulle bli tvungen att möta obligationer, hvilka förfalla den 1:ste, utan några medel i hand att inlösa dem. Detta torde dock icke vara . så farligt, ty i värsta tall kan ju ett nytt lån upptagas. 1-1 Meon, spörjer Times, hvaraf kommer det sig, att det rikliga öfverflödet i Förenta Sta4 ternas skattkammare der senare åren föra (svunnit och att öfvorskotion förvandlats till 5 I brist? Bladet fianer orsaken i dan sinanspolitik, som följts, i det man på samma ång minDå I skat stateskulden och börjat uppbäfva, för att stå väl hos massan, åtskilliga inkomstbringande ) konsumtionstullar, allt under det statsutgifterna 1 ökats i den mån, att de, räntan å vational;skulden oräknad, uppgå för det löpande året So till 272 mill. pund, medan de året 1860-61 r ej voro mer än 12,470,000 pund. Richardson In I föreslår nu ökad beskattning, men det vågar 03 ej representanthuset gå in på för sina valmän, hå utan vilja i stället ha en minskning i utgil00 terna — men huru åstadkomma en sådan? — ——— — —