Göteborgsposten – 29 december 1874, sida 1

Gengångerskan. Roman af mrs Harriet Lewis. (Öfvera från Engelskan), — Vi torde ha qvar samma djur i våra dagar-andast under andra former, lady Diana, svarade Tempett torrt. Om vi kunde rycka bort maskerna från den glada hopen derborta, skulle vi finna ormar och alligatorer i tillräcklig mängd, derom är jag fullkomligt förvissad. I de tiderna var det djuren, som uppslöko hvakandro, i dessa är det menniskorna. ö Lady Diane gaf ett tankspridt svar. Bitterheten hos Tempest ökade hernes intresse för honom. Han var så olik alla hennes beundrare, att hon tyckte att det skulle vara en oförliknelig triumf, om hon kunde göra honom förälskad i sig. Planen var också tillräckligt åjerf och tvifvelaktig i afseende på sina resultater för att vara fängslande för benne. Hon undrade, huru han skulle förklara henne sin kärlek — om han kunde hysa någon kärlek och huru han skulle upptaga hennes afslag på hans frieri. Hon uppbjöd hela sin förmåga för att intaga honom — hon var tjusande som fabelns Ciroe. Hennes sätt mot nonom utmärkte sig på samma gång för fint smicker och ho skenbart omedveten vördnadsfullhet-. Tempest läste i hennes hjerta, som om det varit en öppen bok, och en gång smålog han vid tanken på, att alla hennes förförelsekonster voro förspilld möda på honom. ) Forts. fr. N:o 299,