Göteborgsposten – 27 december 1873, sida 2

ag erkände en sådan domstol, så skulle det Vara örråderi emot vår kyrka; ingen romersk-katolsk risten kan söka hjelp hos den domstolen. Åtven m vi skulle lida deraf och nödgas bära alla de i agen faststälda straff, så skola vi likväl sinna oss eri och tåligt inslå på den väg, som de tre första rhundradenas kristna åt oss anvisat, då de, för att lifva sitt samvete trogna, kämpade emot det ronersk-hedniska kejsardömets statslagar. Och i allt ätta vi vår tillit till Gud. De katolska biskoparne i Preussen hafva ör öfrigt nu i sin kamp mot staten erhållit värdefullt bistånd från de sydtyska biskoparne. Så har erkebiskopen af Mänchen med anleding af valen till riksdagen utfärdat en skrifelse, hvari det heter: Då för tre år sedan val till den tyska riksdagen skulle för första gången anställas, sade man visserigen, att det då icke skulle förbandlas eller besluas rörande religiösa och kyrkliga frågor. Men vi veta alla, att det gått helt annorlunda. D-t skolen veta: att den katolska kyrkans frihet, dess heliga titutioners frihet, hennes frihet, att kunna utveckla in välsignelserika verksamhet. och genomföra sin stora ippgift, nu sväfvar i den största fara. ktt mäktigt och kraftigt parti står gentemot kyrkan och söker utt beröfva henne den jordmån och den luft, i hvilken lon endast kan växa och bära frukt. Om katolikerna icke i tillräckligt stort antal representeras på den yska riksdagen, så drabbar skulden derför dem, hvilka utan giltiga skäl afhålla sig från att rösta. I Frankrikes hufvudstad gafs d. 22 I:s i Grand Hötel, såsom förut nämnta, en bankett för den bekante engelske parlaments ledamoten och fredsvännen Richard. I sitt svar på en för honom utbragt skål yttrade han, att fredsvännernas systemäl var att erhålla en kodificering af folkrätten och tå stadgadt ett system för internationala skiljedomar. Han anspelade på det förslag, som Richard Cobden framställt i delta syfte inom parlamentet år 1849, hvilket förslag visserligen föl, men var i sjelfva verkot det samma som det Ricbard väckte den 8 distl. juli. Han tillade att han, för att påskynda denna plans förverkligande, kommit på den tanken att resa genom Europa, för att döma huruvida de af hr Gladstone uttalade åsigter voro grundade och om han skulle kunna skaffy utbredning åt sin mening. Under de sista tre månaderna hade han besökt flera europeiska stater och öfverallt rönt det vänligaste emottagande. Ilan erinrade åhörare om, att det italienska parlamentet nyligen enstämmigt antagit en resolution, hvari uttalas liknande åsigter med dem som innefattas i hans motion, och han tillade, att han erhållit bref från mr Sumner i Amerika, hr Couvreur i Belgien, Van Eck i Holland, Deak i Ungern, hvilka lofvat, alt de skola innan kort tramlägga hans förslag inom deras resp. lands lagstiftande församlingar. Richard slöt med att säga, det hvarje id kunde bringas till praktiskt utförande, om den understöddes af Frankrike, hvars inflytande var ojemförligt och hvars lagar, litteratur och språk voro verldsomfattande. IIan frambragto derför en varm vädjan till Frankrike om dess skyddskap. Han motsatte sig påståendet, att hans förslag var utopiskt. Slatverieta upphätvande och frihandelns införande hade äfven botecknats som utopier, mena voro nu verklighet. — Tal. helsades med lifligt bifall. Flera telegram upplästes derefter från medlemmarne at Fredsvännernas förening, de der icke kunnat inflana sig. Bland dem italienaren Sclopis. Den bokante evangeliska pastorn Pressenså föreslog en skål för Amorika och England och sade, att eftersom tvenne så praktiska nationer gifvit föredömet af att genom skiljedom lösa en tvist, så kunde man hoppas att äfven andra nationer skulle i framtiden göra på samma sätt. Bazaines porträtt har nu borttagits från den s. k. Marskalksalen i Versailles. Bazaines hötel vid Jerngatan i Paris utbjudes till salu. Regeringens tobakssöraäljning under do första nio månaderna af 1873 askastale 20 mill. fres mora, än under motsvarando tid 1872. Högra centorn har valt hertig dndissetPa-quier till sin president samt Batbie och oxministern Beulå till v. presidenter. Guvernören i Paris general Ladmiranlt har förbjudit det vidare uppförandet af stycket Les Liqucurs dor på Menus Plaisira, omedan det är osedligt. Den tragiske skådespelaren Beanvallet på Theåtre-Francais bar aflidit. Han var skapare af den nyare franska tragediens främsta roller. Från Spanien telegraleras att, oster det de upproriske i Carthagena förkastat regeringsgeneralens ultimatum, har en ursinnig kanonad börjats mellan de belägrando och de upproriske. Dock utöfvade de förres eld ingen synbar verkan på de upproriskes säaten, hvilka alltjomt kraftigt besvarade elden. Den spanska eskadern har åter lupit sin väg och begilvit sig till Alicante. Genom den sista explosionen i Carthagena blefvo 18 personer dödade och flora skadade. Från Norra Spanien skrefs d. 23 d:s: Carlistgeneralen Elio båller de fasta ställningarne emellan Zarauz och Costona besatta samt har tillspärrat alla de vägar, som föra till det inre at landet. Regeringsgeneralerna Moriones och Loma hafva sammandragit sina trupper mellan Zarauz och Guetaria. Man tror, alt regaringsarmån skulle anträda återtå get till Navarra och Baztamdalen. Bland katolikerna i England råder stort missnöje öfver, att påfven vid sin senaste utdelning af kardinalshattar icko ihogkom mit någon al sina ifriga förkämpar i England. Från Amerika skrifvos, att från Now york afsändte till Europa nya 5 44 obligationer till belopp af 10 mill. dollars för att utbylas mot de gamla obligationerna, som förfalla till inlösen nyårsdagen. ———Anvvvvvveeseoocooossecosmse — 5— —mr —