Göteborgsposten – 20 december 1873, sida 5

högst 500,000 rdr. Aktien lyder å 1000 rdr. r 2:0 För Nordmalings 5 eåfs-aLebo gg (ge nom P. Fr. Lindstedt, Rob. Valley, A. Norberg, J Ericsson och O. E. Thurdin), hvilket har till ända. mål att för beredande af sysselsättning och arbetsförtjenst åt obemedlade arbetare idka skeppsbyggeri och reda i fartyg. Aktiekapitalet skulle utgöra minst 150,000 rår, högst 200,000 rdr. Hvar aktie föreslås att lyda å 100 rdr. 3:0) För Gladhammars grufveaktiebolag (genom hrr N. G. Sörensen, C W. Frick och A. E. Kälnj Detta bolag har jemlikt ingifvet förslag till ändamål att begagna och tillgodogöra sig de malmfyndigheter uti Gladhammars socken af Kalmar län, till hvilka bolaget redan förvärfvat 1 eller framdeles kunde förvärsva eganderått. Aktie eloppet skulle utgöra 200,000 rdr och aktien lyda å 1000 rdr. Berörda aktiebelopp skall dock efter bolagsstämmas beslut kunna ökas till 300,000 rdr. Landtbruksakademien höll i onsdags afton sin ordinarie decembersammankomst, hvarvid, i anseende till förbinder för akademiens direktör, grefve Mörner, advokatfiskal Rydqvist presiderade. I enlighet med förvaltningskomitens förslag bestämdes tiden för akademiens sammankomster för förra hälften af nästa år äfvensom öfverläggningsämnena. Till föredragande utsågos, för vetenskapsafdelningen gen.-dir. Berlin och för statistiska afdelningen adv.-fiskal Rydqvist, eller samma personer som hittills i sådan egenskap fungerat. 1 ledigheten efter prof. Eggertz invaldes prof. O. Torell till ledamot af vetenskapsafdelningen. Till ledamöter i akademien kallades: öfv.-löjtn. V. Edman, h. exc. statsministern O. M. Bjornstjerna, grossb. C. G. Cervin, odsegaren N. von Hofsten samt kab.-kammarh. C. k. Reuterskold. Professorerna Bergstrand och Arrhenius lemvado härefter åtskilliga uppgifter, meddelade från jordbrukare i skilda delar af landet, till belysande af den för sammankomsten uppställda, nu föredragna diskussionsfrågan: Hvilken erfarenhet har man rörande resultaten i afkastning af de olika kulturväxterna under år 1873 efter gödslingen med artificiella gödningsämnen i jemförelse med afkastningen utaf samma växter odlade utan gödning eller med vanlig stallgödsel? Slutligen föredrogs den 2:dra diskussionsfrågan för aftonen: ÅIfvad erfarenhet har man om de i landet förekommande olika slag af kreatursvågar ; och i hvad mån förena dessa ändamålsenlighet med prisbillighet? Agronomen Alfr. Nathorst omnämnde, att Tengelins våg numera vore den allmännast och med största fördel använda. Eldsvåda utbröt, skrifves det från Norrköping i stadens tidning för i onsdags, kl. mellan 3 och 4 i dag på eftermiddagen uti Elmörska färgeriet i Dalen. Elden lärer uppkommit uti färgeriels torkrum. Det antända huset är nu, då tidningen lägges i pressen, i det närmaste nedbrunnet, och synes faran mycket stor för kringliggande byggnader, särdelos det bredvid liggande stärkelsebruket. Dödsfall. Från Newyork bar ingått underrättelse, att den bekante professor Agassiz aflidit. Han var södd i Schweiz år 1807 och studerade i Zuricb, Heidelberg och Miinchen. Derefter utgaf haa flera verk i naturhistoria och en bok kallad Studier af Glaciererna, hvilken gaf honom ouropeiskt rykte. Agassiz resto från Europa till Amerika 1846 och blef 1847 professor i Massachusetts, der han var dvar till sin död. Han har derunder uttorskat hvarje del af Atlantiska Hafvets och Mezicanska Vikens kuster, Nississippidalen samt de stora slätterna vid foten af Klippbergen. Han åtföljde äfven en vetenskaplig expedition till Brasilien och öfvervakade en undersökning at hassbotten i Golfströmmen. Franska vetenskapsakademien hade erbjudit honom en lärarestol, hvilken han dock vägrat att emottaga. Eu ruskig historia. Rörande det zit, hvarpå svenskt tjenstefolk kan komma att bebandlas i Mecklenburg, omtalar D. N. efter en tysk tidning följande: För en tid sedan framfödde en svensk tjenstflicka, hvilken i fem års tid innehaft tjenst i Mecklenburg, ett barn. Detta öfverlemnade bon i en välkänd och ordentlig familjs vård. Men ett par dagar derefter kom till henne en af stadens rådmän i spetsen för några poliskonstaplar och förmälde kort och godt: modern må blifva här i landet, men barnet skall bort! Om modern var i stånd att brioga barnet till Sverige, om hon egde nödiga medel att företaga denna resa — hvad bekymrade det myndigheterna i Schwerin. I denna hårda dom ligger början till den skakande dram, som slutade med moderns dömande till fem ärs iukthusModern, som icke visste hvar hon skulle göra at sitt barn, drankte detsamma i sin förtviflan. Till ett sådant beslut — det bevisar på det mest slående sätt den förda ransakvingen — skulle hon ej ha kommit, om myndigheterna tillvägagått med den ringaste hänsyn eller skonsamhet. Och vidare! Polisprotokollen känna den arma tjenstflickan endast som en liderlig person, men förgätves söker man der någon orsak till ett sådant antagande. Ja, de mest kompetenta vittnena häröfver, de husbondfolk, hos hvilka hon tjenat, gifva henne de bästa vitsord. Men polisen visste det naturligtvis bättre! Till sist en fråga: huru stor del har nu just denna ordningsmakt i detta mord? Kommunal ruttenhet. Bevis på sådan öfverflöda visserligen från Amerika, men vi kunna likväl icke forbigå följande, som vittnar om det rådande oesterrättlighetstillståndet. För 13. år sedan beviljade man i Chicago penningar till ett bibliotek och tillbygde för 15,000 dollars en ny våning på rådhuset samt uppstälde böckerna der. Men då lokalen väl var färdig, förklarade man den för oanvändbar, och biblioteket kunde ej öppnas för allmänheten. Nu är lokal byrd för 5000 dollars pr år; personalen utgöres af sex personer med lön om 4200 dollars, hvarjemte man engagerat en öfverbibliotekarie med 4000 doll. i lön. Utgitterna äro således, förutom 15,000 dollars för en oanvändbar lokal, 13,200 dollars årligen, hvartill kommal ljus och ved — men ännu är biblioteket ej öppnadt. Ny Barnbokslitteratur, Bland förläggarne af barnböcker till innev. jul synes hr Oscar L. Lamm i Stockholm intaga det främsta rummet. Samtliga de af honom utgifna böcker utmärka sig i år för en särdeles prydlig utstyrsel — något som förr icke alltid vaAÅ0M0 cCc —— B— Kr — — — AV —— rit fallet. Främst bland de nu utkomna böci kerna torde böra nämnas: Nalurskildringar för Jda Ungdom af H. Wagner, en samling af ioke fr mindre än 29 skildringar från olika trakter af v jordklotet, från nordpolen till södra Afrika, j n irån kirgisiska steppen till Sahara-öknen, alla sp