Göteborgsposten – 19 december 1873, sida 1

Gengängerskan. Roman af mrs Harriet Lewis. (Öfvers från Engelskan). Men den gamla qvinnan rusade på henne som en panter och högg tag i hennes schal. Bernieo lät den glida ifrån sig och flydde bort utan den. Full af förskräckelse skyndade hon in i den andra korridoren, men den gamla qvinnan förföljde henno ej. Hon begaf sig med schalen tillbaka in i bedrummet. Ingen hade blifvit väckt. Hon gick in i miss Monks sofkammare. Sylvia satt uppe i bädden i orolig förbidan. — Nåväl? sade den unga damen otåligt. Ni har vakat hela qvällen, Ragee, och beröfvat äfven mig min sömn. Hvad har ni vunnit dermed? — Denna! svarade gamla Magec, i det hon kastade schalen på sängen. Känuer ni igen denna schal? Jag har nyss sett vålnaden. Den kom ut ur lady Chetwynds klädrum. Den var hvitklädd, men bar blott den här schalen till skydd emot kölden. Den passerade tvärs igenom förstugan. Då den just hunnit förbi dörren till badrummet, etörtade jag ut och grep tag i schalen samt drog den från skuldrorna. Jag såg dess ansigte. Det var hvitt af skrämsel — det var förändradt och skönt — men det var lady chetvynds ansigte! Den lefsande marquisinnans ansigte! Det förhåller sig, såsom jag trodde. Gilbert Monk har hört våra anslag och öfverlistat oss. Uou lefver, säger jag er. Hvarföre hon ej gifver sig tillkänna för sin man, kan (. Forts. fr. N:o 294.