Göteborgsposten – 12 december 1873, sida 2

Marskalk Baxzaine fäld! Telegram bragte osa i går den underrättelsen, att den i Trianon församlade krigsrätten under hertigens af Aumale presidentskap fuanit den anklagade marskalk Bazaine skyldig till att icke hafva gjort allt hvad han kuanat för Netz försvar och på sin post som Rhenarmöåns befälhafvare, hvarför ban dömts till degradering och döden. Denna dom skall helt säkert väcka mångens undran, alldonstund, såvidt man af ransakningon och vittnesförhöron kunnat röna, i ront militäriskt hänseende visserligen saker förekommit emot honom, de der vittna om hans oförmåga att handbafva sitt vigtiga befäl, men likväl, så vidt vi kunnat följa förhören, intot som bestämdt, ovedersägligon kunnat stämplas som brist på vilja hos honom att göra hvad i hans makt stod under rådande förhållanden. Den tyska belägringsarmöns be fälbafvare, prins Friedrich Carl, har ock i en skrifvelse, som länder hans sinnelag till heder, erkänt detta. Tyvärr tyckes denna skrifvelse mera ha skadat ån gagnat den olycklige marakalkons sak, till hvars med ed högtidligon bekräftade försäkran, att han ej förrådt Frankrike, domarena icke heller lyasnat. Den politiska sidan af rättegången har väl också, hvilket ätven betonats af Lachaud, Bazaines försvarsadvokat, utgjort det väsentliga, om ock regeriogens kommissarie, general Poucet, förnekat det. Den franska armöns ära har velat ha ett offer, och den arme marskalken måste bringa det. Saken erinrar på ett förvånande sätt om det sorgespel, som upp fördes under vår egen s. k. frihetstid, då Lewenhaupt måste med sitt lit böta för de förscelser och det slarf, hvartill andra gjort sig skyldiga och hvarigenom hans krigförande näetan omöjligt kunds lönas med seger. Visserligen finnes en nådokommission tillBatt i Frankrike, hvilken skulle kunna äfven i detta fall utöfva sin verksamhet för mildring i domen. Mon en marskalk af Frankrike, som dograderats, kan väl icke bära den smälekon, utan skall föredraga döden framför en förödmjukande nåd, åtföljd af helt säkert en hel lefnads skymf. Sannolikt skall derför sorgespelet föras till slut och äfven denna franska revolution göra sig skyldig till ett blods såd, hvilket skall kasta historiens skugga öfver henne, desto heldre som denna dom fallit undor jemförelsevis lugna förbållanden.