Göteborgsposten – 10 december 1873, sida 2

Unionen. Det blir allt tydligare, att Castelars regering i Madrid, sastän välmenande, likväl icke är i stånd att rädda det arma Spanien. En ytterst märklig företeelse är det onekligen, att bombardementet af Carthagena ännu fortfar och att de upproriska ej visa någon lust att gifva efter. Till Times telegraferar bladets korresp. på platsen: Escombrera d. 4 dec. Skjutningen är allt fortfarande mycket svag, och förberedelserna till angrepp på fästet pågå mycket långsamt. Det tycks som att belägringen skulle komma att länge fortgå. Spanska regeringens blokadeskader har ej synts till på sex dagar. Insurgentängaren Durro löper ut hvarje dag och uppbringar alla de farkoster ban kan få tag i. Den utländska eskadern befinner sig ännu i Porman. Till Reuters office telegraferas: 3 Madrid d. 5 dec. Det berättas, att befälhafvaren å en upprorsångare från Carthagena begagnat sig af spanska eskaderns frånvaro, lyckats landstiga i Cape Palos och tagit 50 kreatur. Correspondencia förnekar ett rykte, att regeringen skulle vara hugad att inställa bombardementet af Carthagena. Hon är tvärtom fullt besluten att skicka de belägrande alla nödiga förstärkningar. La Palma d. a dec. Den spanska eskadern är nu i Santa Pala, några mil söder om Alicante. Pansarfartyget Saragossa har gått läck. En kår af upproriske frän Carthagena landstego i går i Gines och togo alla förråderna på platsen. Enligt till Frankrike ingångna underrättelser, skall grefven af Chambord hafva begifvit sig till Rom, hvarest han tänker tillsvidare uppehålla sig. Med Ostbanstaget anlända härom dagen 150 jesuiter till Paris, kommande till största delen från Elsas-Lothringen. En del stannar i Paris, de andra begitva sig till England och Italien, Åför att afvakta bättre tider. Det börjar väcka en stark ovilja i Frankrike, att den tyska pressen öfverhopar med ständiga smädelser marskalk Mac Mahon och de män, med hvilka han omgitver sig, fastän både han och de iakttaga den hofsammaste hållning mot Tyskland. Anledningen torde vara den kraft, marskalken utvecklar för att återställa Frankrike i försvarstillstånd. I Rom har Catbarina Scarpellini aflidit, 65 år gammal. Hon var nicce till astronomen, monsignor Scarpellini. Hon var, hans amanuens och ledde efter hans död det på Capitolium upprättade observatorium. Säsom vetenskaplig ekristställarinna stod hon ända till sin död i förbindelse med alla länders astronomiska storheter. Till England har nu ingått underrättelse från Konstantinopel, att sultanen skickat nya befallningar till guvernören i Yemen, Arabien, att draga sina trupper tillbaka från Schuka och icke ställa sig i förveckling med någon af de stammar, som stå i förbund med England. Det har väckt stort uppseende, att den lärde professorn Max Miller från Oxford, fastän lekman, fått bestiga predikstolen i sjelfva Westminster Abbey, der han hållit ett föredrag öfver missionsväsendet.