Göteborgsposten – 5 december 1873, sida 2

gom kommer att göra någon reproduktion af porträttet, enär han redan om få dagar åter lemnar täderneslandet och begitver sig till Paris, der han ämnar tillbringa vintern. Å 2 Från Utlandet. Vi meddela här fortsättning af de till Times ingående telegrammen från dess korresp. i Carthagena om bombardementet af denna stad: Carthagena d. 26 nov. på aftonen Bombardementet fortsattes med tilltälliga uppehåll till kl. 6 på attonen, men elden var under tvenne timmar på eftermiddagen mycket stark. Tre bomber kastades i minuten. Kl. 6 upphörde elden, men började åter omkring kl. 8 och höll i under tvenne timmar, men endast långsamt — en bomb hvar tionde minut. Elden från staden har icke varit kraftig, men har aldrig afbrutits. Den tyckes ej ha varit god eller ha utöfvat någon synnerlig verkan på regeringstruppernas batterier, hvilka skjuta väl, i det bomb eicer bomb falla ned i arsenalen och andra delar af staden. Isynuerhet har Calle Mayor illa skadats. Rådhuset har träffats tre gånger. Juntan har lemnat denna bygoad. Ledarne tyckas visa stor besltutsamhet, och jag ser ej till någon lust hos dem att gifva sig. Fästena ha hicsat den svarta flaggan. Der äro naturligtvs några vekbjertade, men de flesta stridande visa stor ce-khet. Försvararne ropa: Viva la Republica Federal!, då bomberna slå ned nära dem. Några qvinnor ha äfven gripit till gevär, och qvionor och barn fylla de punkter, som äro i säkerhet. Den öfriga delen af staden, isynnerhet åt landsidan, är öfvergifven. Man ser knappast till någon lefvande, utom väpnade patruller, hvilka vidmaktbälla fullständig ordning. De uppföra sig nu särdeles väl. Jag bar i afton ej sett en ecda man drucken, men på eftermiddagen började några at dem att under elden dricka och blefvo ostyriga. Ovåsen började, men nedtystades snart. Några hus ha antändts, men det blåser ej, och elden her icke spridt sig; annars skulle staden snart brinna ned, alldenstund intet slächningsmanskap eller andra auordningar finnes. På militärsjukhuset ha 3 man dödats och 14 farligt sårats. Hävl äro icke de inräknade, som sårats i sastena eller sats ur stånd att strida. Kommendanten i fästet Jusian dödades derigenom, att en kanon sprang sönder. Nästan alla främlingar ha lemnat staden. Den 27 nov. kl. 5 f. m. Elden fortfar, men mycket långsamt. Nu — kl. 8 f. m. — börjar den bli mycket stark. Fästena och batterierna svera något svagt. Juntan skickar just nu ut båtar till Escombrera med qvinnor och baln, åtföljda af den engelske konsuln, för att ställas under de främmande eskadrarnes skydd. Många qvinnor och barn fördes i går ut i engelska, italienska och fransyska båtar. Det finnes inga lifsmedel i Escombrera, och qvionor och barn löpa fara att svälta ibjäl. Hjelp annorstädes ifrån skulle vara särdeles välkommen. KL 9 Medlemmarne af Gåeneveeller Röda Korsets Föreniog ha nyss avhållit hos engelske konsuln, att han måtte af general Ceballos (Madridtruppernas besalhafvare) begära fientligheternas inställande, för att qvinnor och barn måtte kunna i säkerhet bortföras; men juntan vill ej lemna eitt bemyndigande åt något meddelande, och utan ett sådant kan konsuln jutet göra. Han afreser till Escombrera med qvinnor och barn. Regeringsflottan är nära, men skjuter icke. a Upprorsflottan skjuter alltjemt starkt åt landsidan. En fransk båt har nyss lagts i land och erbjuder läkarebjelp; det finnes 49 dödade — särade. II. Engelske kaptenen Brandreth har nyss gått i land med bref från engelske amiralen, som uppmanar konsuln att lemna staden. Ytterligare trenne batterier utanför staden skola i dag öppna elden, och Madridflottan kommer i morgon in för att bombardera. Escombrera d. 27 nov. Epgelske konsuln måste i dag lemna Carthagena, emedan engelske amiralen underrättade honom om, att ban icke kunde underbålla förbindelsen med honom, om han blef qvar i land, utan blott skulle sätta sitt tolks lif i fara uten tillräcklig orsak. Amiralen ansåg sig icke heller berättigad att skicka båtar, som konsuln begärt, för bortförande af qvinnor och barn, emedan han ansåg en sådan handling innebära en kränkning mot neutraliteten. Juntan lemnade då på konsulns framställving ångaren Darro, der 150 ickestridande gingo ombord under engelska flaggans skydd; de få, omkring 90, främlingar, som ännu funnos qvar i Carthagena, ville äfven gifva sig bort, blend dem de frenske egarne till det sista hotell, som hållits öppet. Men åugaren hade ej väl kommit ut ur hamnen, förrän ban stannade på en befallning från juntan, som meddelades af Peters, en engelsman som tagit en framstående del i upproret. Peters bade med sig en liten julle, i hvilken han ville att konsuln skulle ensam taga plats, men denne vägrade att fara utan främlingarne. Han lyckades äfven berga några spauska benevolos. De togos ombord på engelska örlogsskeppet Lord Warden, och sedan de erhållit förfriskningar, fordes utländingarne ombord på sina resp. nationers fariyg, och spaniorerna fördes till Poman af ÅII(art. Bombardementet bar i dag varit mycket starkt, sju batterier ha skjutit. Staden lider ofantligt, men mycket tå skott träffa nära fästena. De upproriske, isynnerhet deras skepp, svara kraftigare än i morse, men deras eld är mycket dålig. De fientliga batterierna äro synbarligen alldeles oskadde. Då vii eftermiddag foro ut, brunno flera hus häftigt och stora moln af rök lägrade sig ötver en del af staden. Intet försök gjordes att släcka lågorna. General Ceballos förklarar sig vara fast besluten att i grund förstöra staden, men denna stränga åtgärd skall vara alldeles onyttig, om han fortfarande icke vill göra något försök att taga eller tysta fästena. Juntan bryr sig föga om stadens försköring; den är ej hennes och medlemmarne kunna draga sig tillbaka till fästena. De tyckas vilja å sin sida heldre göra ett förtvifladt motstånd, än gifva sig, eftersom de ha skäl att frukta en summarisk arkebusering, om de bli tagna. De kunna dessutom i sista hugget taga sin tillflykt ombord på den främmande flottan, så länge madridflottan ej kommer in till angrepp, och härtill visar den ej något tecken. D-n 28 november. I går afton lyckades italienske amiralen Brochetti att af general Ceballos utverka en vapenhvila om fyra timmar, för att bringa qvinnor och barn ur staden. Generalen utsatte tiden trån midnatt till kl. 4 på morgonen, en mycket olämplig tid, emedan de upproriskes fästen hade sträng tillsägelse att under natten skiuta nå allt. som lopp in i hamnen ach de