D. 2 dennes var det 25 år sedan kejsar Ferdinand af Österrike nedlade kronan till förmån för sin brorson Frans Josef, hvilken under utomordentliga svårigheter besteg tronen. Det var då uppror och affall i nästan alla monarkiens Jänder. Frans Josef var då blott 18 år gammal och måste lemna etyrelsen både i fält och diplomaii åt sina äldre statsmän och genereler, såsom furst Schwarzenberg, Radetzky och Windischgrätz. Han hade personligen endast ringa del i det blodiga undertryckandet af det ungerska upproret, införandet af den oktrojerade österrikiska helstatsförfattningen (d. 4 mars 1849) och den derpå töljande tioåriga reaktionen, under hvilken man sökte att med jernhand genomföra en absolutistisk centralisation. Många och stora ha de olyckor varit, som sedan drabbat Frans Josefs regering, men han har det oaktadt förblitvit en populär man, emedan han sjelf städse visat lust att låta hvarje nationalitet pjuta sin rätt. Också har den 2 dec. i år firats med stora fester rundt om i allt landet. Stora penningesummor ha anslagits till välgörande stiftelser. Allmän amnesti har utfärdats. Wien har varit på ett praktfullt sätt illumineradt, och kejsaren hav mottagits af befolkningen med jubel. Marskalk Mac Mahon skall nu med kraft egna sig åt de militära frågorna. Försvarskomiten skall åter börja sina sammanträden d. 15 dec., den dag då domen mot Bazaine skall sälles och generalerna i krigsrätteu åter bli lediga, Senast i mars månad skola fästningsarbetena påbörjas. Under sitt vistande i Frankrike bebodde grefven af Chambord landtstället Monfort le Maury vid Versailles och kom ofta in till Parig, hvarest han då bar en republikansk filthatt. Då han var i Versailles, uppehöll han sig hos den honom mycket tillgifne de Vancey, der han äfven sammanträdde med Mac Mahon. Grefven lemnade i stor harm Frankrike. Påfven i Rom har utfärdat en ny encyclica, hvilken isynnerhet är riktad mot den tyska regeringen och liknar de tyska katolikernas hållning vid apostlarnes och martyrernas. Påfven förkastar de nya kyrkolagarne, förbannar gammalkatolikerna, isynnerhet deras biskop Reinhend samt dem som valt honom. Alla dessa Åexkommunieras så, att de enligt apostelns föreskrift alls icke mera böra helsts at kristne. Porten at Turkiet ämnar göra slut på det ingångna handelsfördrag, hvilka löpa till ända år 1874.