TDTUUH::: — hafva uppjagat förbittringen till en så hö grad, som nu är förhållandet, om ej flere men niskor fallit offer vid denna eldsvåda. I för sta häpenheten vände sig oviljan — äfven tidningarne — mot husets egare. Anfallet mot honom ha varit så bittra och så hänsyns lösa, att det väl kan räknas till underverken i alla fall till heder för den del af befolknin gen, som är mera villig att handla efter ögon blickets impuls, än att lugnt öfverväga, at inga excesser inträffat. Man har nu tillvitat honom, att så många personer varit boende i de genom sin belägenhet och sitt byggnads. sätt eldfarliga lägenheterna. Men man har i brådskan förgätit, att här finnas tusentalg andra lika oldsarliga boningelägenheter, och att, om kapt. Palin icke upplåtit sina, nu afbrända lägenheter, åt hyresgäster, skulle han derföre bittert klandrats, då bristen på små hyreslägenheter är så bekymmersam. Under en lång följd af år ha inga svårare eldsvådor inträffat här. Åtskilliga mindre eldsvådor ha visserligen utbrutit i det Stockholm som går, i gamla träbyggnader eller i sådana oftast med dåliga eldstäder försedda lägenheter, hvilka bebos af den mindre bemedlade befolkningen. Man har derföre vuxit fast i den föreställningen, att inga egentligen hotande eldsvådor kunde inträffa här, och att de som möjligen utbröto, snart skulle qväfvas med biträde af den kraftiga vattenledningen. Denna missledande föreställning har slagit så djupa rötter, att de förslag till ett väl ordnadt brandväsende, som blifvit uppgjorda, icke omfattats med kraft och intresse; men talat och skrifvit derom, det har man gjort väldeliga, dervid dock ständigt de dryga kostnaderna begagnats som afslags-eller uppskofsskäl. Först nu ester den ohyggliga eldsvädan i onsdags har man sått fullt Flart för sig, att det är illa bestäldt med eldsläckningsoch lifräddningsredskapen här, och nu trumfar man på stadsfullmäktige med lust och lif. En komite — om jag ej irrar mig, den tredje i ordningen sedan 1858 — tillsattes nyss före eldsvådan för att uppgöra förslag till nytt brandväsen. Materialier till ett sådant förslag finnas i öfverflöd; men då det blir färdigt, kan man vara viss om, att det skall klandras såt som tilltaget i för stor skala och emedan de slutar på en alltför stor utgiftssumma. Man skall säga, att den för hårdt drabbar kommunen, att Stockholms stads brandförsäkringsverk bör bidraga med en vida högre summa än som erbjudes, att de öfriga brandförsäkringsinrättningarne äfven skola lemna betydliga bidrag — man skall säga och yrka mycket — och tidningarne här skola uttala sina oförgripliga — och oförenliga — åsigter i frågan, och deras resp. läsare i landsorten, hvilka alls icke intressera sig för det lokala grälet och gnatet här, skola till öfverflöd tå del af begge slagen. Troligen har ni observerat en kort notis, som förekommit i ett stort antal landsortstidningar, nemligen att värdet af innevarande ärs skörd, lågt uppskattad, utgör 100 mill. rdr. Ingen grund för denna värdeberäkning uppgitves, ej heller af hvom den är gjord. Men vet ni, huru uppgiften tillkommit? Jo på let sätt, att i en här utkommande tidning, som meddelade en uppsats rörande penningtällningen, hvilken egentligen icke ansågs beänklig, yttrades i en mellanmening och i förigående, att årets gröda torde, lågt beräknad, tunna i värde uppskattas till 100 mill. rdr. Jet är dock gifvet, att denna summa är tagen å höft, och att iogen nu kan göra en sådan eräkning, knappast tillförlitlig om ett år, sean öfverskottet af grödan hunnit exporteras. (Forts.) mm He