Göteborgsposten – 17 november 1873, sida 1

Ålborg, der han ötält sig, stora ansträngningar gjorts af venstern, hvilken som motkandidat uppstält en hr Johannsen. Klein erhöll blott 9 rösters öfvervigt, eller 850 röster mot 841. Från -Grundlagepartiets sida hade ovanliga kraftansträngningar gjorts mot de mera framstående vensterledarne. Så hade i Svendborgs 3:dje valkrets mot deras främste man, J. A. Hansen, uppträdt amtmannen grefve Brockenhus-Schalk, och utföll valet så, att Hansen erhöll 1,228 fröster och amtmannen 845. I 1:sta kretsen fick vensterledaren Tange 1,078 röster emot 824, som tillföllo motkandidaten Nielsen. I Vejle amts 6:te krets erhöll vensterledaren Buch 552 röster och motkandidaten Ruben 460. Mot den gamle vensterchefen B. Christensen hade gårdsegaren P. Pedersen stält sig, hvilken senare slog den förre med 936 röster mot 757, ett onekligen känbart nederlag. Deremot erhöllo vensterledarne Alberti, Winther, Bojsen. Berg, Bönlökke, Bajer, så betydande röstötvervigt, att någon tanke på deras undanträngande f. n. ej gerna kan hysas. I Århus awta blef den -pudseerligeeakolföreståndaren Björnbak, en af den förenade vensterns mest skinande koryssöer, slagen af godsegare Ingerslev, som valdes med 1,475 röster mot 1,416, hvilka tillföllo den förre, hvars lutning till socialismen varit för hans politiska framtid tillintegörande. De ingångna danska tidningarne innehålla ännu inga betraktelser öfver valens utgång; men redan den omständigheten, att den förenade vensterna ledare måst från valtribunerna antyda, att de en annan gång ej skola vägra finanslagens behandling, och att partiet tillochmed förlorat 2 röster, hvarigenom dess redan förut obetydliga majoritet i Folketinget ytterligare minskats, skall gifva regeringen äfven större moralisk styrka i dess värnande af grundlagen. Arbetsklassens ställning i Amerika. De senast ingångna Newyorktidningarne uttala farhågor för, att den stundande vintern skall bli den svåraste, Förenta Staterna någonsin haft att utstå. Alla inskränka sig, och det är, såsom vanligt, qvinnorna som lida mest härpå. Tusentals sömmerskor och pigor ha afskedata och gå utan aysselsättning. Förut välmående personer kunna ej hålla ekipager, och derför gå kuskar och vagnmakare i massa utan emploj. I nästan alla yrken, isynnerhet sådana som stå i sammanhang med förfärdigandet af lyxartiklar, råder samma tryckta stöllning. Jernverksegarne i Pitteburg, Pennsylvanien, ett af landets främsta jerndistrikt, ha nedsatt arbetslönerna med 10 cents. Byggnadsyrkena ligga i Newyork alldeles nere. Mästarne ha nedsatt murarnes aflöning med 1 dollar om dagen. Äfven snickarnes och timmermännens löner nedsättas. Ett stort antal skomakeriarbetare har afskedats ur verkstäderna. Tjenstfolk trängas på tjenstkontoren och deras löner börja nu erfara en minskning till det normala belopp, de voro före kriget. Englands penningmarknad. I Times Cityartikel för i tisdags läses: Diskontobegäret i Banken var i dag moderat, men ansökningarne om korta lån voro åter mycket talrika, och för dessa betingades 12 prets ränta. I ett hänseende är den omständigheten, att personer föredraga att betala 12 pret för några dagar, heldre än att låna penningar till 9 å 10 pret för längre tid, ett gynsamt tecken, emedan det visar förtroende till, att den nuvarande tryckningen måste vara af öfvergående natur. Andra engelska tidningar visa deremot tecken till en ganska allvarlig oro, ehuru rågon verklig kris icke befaras. Fortfarande fall i flera värden motses dock; och man tror penninglörhällandenas inflytande på industrien snart skall göra sig märkbart, till en början i tvång för arbetsgifvarne att nedsätta arbetarnes nu i England onekligen för högt uppdrifna aflöningar. Mycket kommer dock att bero på varaktigheten och utsträckningen af den ännu ingalunda upphörda amerikanska krisen. Björnson och Amerika. För dem af våra läsare, som önska göra bekantskap med den stil, i hvilken den store norske skalden talar i sina korrespondenser till Amerika, hafva vi endast att påpeka, hvarest de kunna återfinna denna korrespondens. Den återgifves stundom i norska tidningar, och vi hänvisa nu endast särskildt till ett nummer af Bergens Adressekontors Efterretninger för den 3 november, hvarest ett bref af Björnson, dateradt Kristiania den 23 angusti fullständigt återgifves. Afven om icke vår tryckfrihetslag, och äfven strafflagen, ålade oss att icke intaga en öfversättniog af detta opus i våra spalter, skulle vi icke tillåta oss att återgifva dessa gemenheter, som äro tydligen anlagda på att ställa vår konung i en ytterst förhatlig och löjlig dager. Om Göteborgs Handelstidning, som insinuerat, att vi icke talat sanning, då vi påpekat dessa hr Björnsons korrespondenser, vill återgifva något af det, som den af dess redaktion beundrade hedersmannen skrifver om sin kung, så finnes det omnämnda bladet till öfversättning på Göteborgs-Postens byrå. 7 Att icke öfverallt i Amerika skandalskrifveriet mot våra konungar bedömes med samma undeeende, om också hr Björnson ännu icke, så vidt vi veta, derifrån mottagit en motsvarande, väl behoflig tillrättavisning, fram0 äqä 8