Göteborgsposten – 1 november 1873, sida 2

löjtn. vid Andra Lisgren-reg:tet II. A. von Koch att tills vidare vara Generalstabs-ofsicerare. Afsked är beviljadt reg.-pastorn vid Södermanlands reg:te C. A. Hallström. Siukväårdsårenden. Dr F. M. Rogstadius har blifvit antagen till distriktsläkare i Bollnäs i Helsingland. Prov.läkaren dr Dandenelle i Ulricehamn har fått tre månaders tjenstledighet, och är de K. A. Belfrage förordnad att uppehålla hans befatning1. Afgångs-examen vid elementarläroverken. Chefen för ecklesiastik-departementet har förordnat, att den muntliga afgångs-examen innev. termin skall vid nedannämda läroverk taga sin början följande dagar: vid högre elementar-läroverket i Malmö d. 9 dec.; vid d:o i Kristianstad d. 12 8. m.; vid d:o i Skara d. 16 s. m.; vid d:o i Luleå d. 11 8. m.; vid Stockholms gymnasium d. 17 s. m.; vid Nya elementar-skolan i Stockholm d. 17 8. m.; vid Privata elementar-läroverket i Upsala d. 15 e. m.; å samtliga dessa ställen kl. 8 s. m. veckobladet Svenska Medborgaren. hvilket under de senare åren af den bekante författaren Pehr Thomasson utgifvits från boktryckeri i Stockholm, lär i dessa dagar inköpts af ett bolag, hvilket ämnar från och med nästa år wtgifva tidningen två gånger i veckan. Såsom bhfvande hutvudredaktör och ansvarig utgifvare nämnes litteratören Alb. AnderssonEdenberg. Hr Thomasson lär komma att i redaktionen qvarstå såsom medarbetare mom töljetongsafdelningen. Industrielt. Förberedande åtgärder ha, säger Cimbrish. V:d, i dessa dagar företagits af hr kamrer A. Wistelius, för undersökning at de å Gladsax, Grödstorps och Cimbris, m. fl. egor befintliga skifferlager. Meningen härmed är att på de intagna egoområdena grunda en tillverkning för de bituminiösa skifferarternas tillgodogö rande och har W. för häradshöfding Dufvas från Stockholm räkning upprättat kontrakt med de jordegare å hvars egor man tror att skiffern är belägen. Hr professor Nordensköld, som för några år eedan undersökt skifterlagren, har gitvit anledning till ofvannämnde företag. Uppå ansökning af F. Bunsow och N. Fröding bar K. M:t fastställt ordning för ett bolag benämdt Lernbro grufaktiebolag. Bolaget har till ändamål att idka grufbrytning inom Stora Kopparbergs län. Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 1,500,000 rdr, men kan i följd at rörelsens växande behot ökas till 3,000,000 rdr. Hvarje aktie lyder å 5000 rdr. Antiqvariskt. Riksantiqvarion B. E. Hildebrand företog under en del af augusti och september månader en resa i Norrland, avarom nu följande detaljer offentliggjorts: I Ångermanland besägos elementar-laroverkets samlingar i Ilernösand. Mänga fornlemningsplatser och äldre kyrkor besöktes under utflygter, dels i Hernösands skärgård, dels vid Ångermanelfven upp ull Sollefteå och vidare efter södra elfgrenen till Forse i Längsele socken samt efter norra grenen till Ed, Resele och Lidens socknar. I ett rikt graffalt vid Björkå bruk i Öfver Lännäs socken öppnades slera grathögar från yngre jernåldern, alla af enkel konstruktion, utom en, som omgafs af dubbla stenkretsar och ur hvilken, enligt arbetarnas förmenande, dyrbara skatter blifvit upptagna. Hår, som öfver allti Ångermanland, hafva grafhögarna i äldre tid at skattsökare blifvit skadade. På Björkå egor besågos lemningar af lappkåtor, uppförda af lappar, som nästan hvarje vinter draga sig hit ned med sina renhjordar, och qvarlemnat spår af arbeten i renhorn. Ytter Lännas öfvergitna men af församlingen med berömlig pictet omsorgsfullt vårdade kyrka är marklig för sina väl bibehällna hvaltmalniogar, der man bland andra helgon ser den i Norrlands kyrkor ofta förekommande h. Botvid och Smålands missionär den h. Sigfrid. Bland kyrkans äfven väl bevarade äldre inventarier finns en Vårfrubild af temlisen godt arbete, hvars ålder angifves genom den å skåpets fot anbragta skölden med erkebiskop Jakob Ulfssons vapen. De märkvärdiga hällristningarna på Brådön och Notön granskades. Dessa klippöar, belägna midt i den väldiga Nämdforssen, otillgängliga när vattnet är högt i eltven. kunde nu besökas, ehuru färden genom vattenhvirslarna tätt under det skummande fallet alltid är afventyrlig. På båda barna finnas talrika ristningar, inhuggna på klippsluttningarna, alltid på den mot söder vända sidan. Figurerna äro dels helt urgröpta, dels, och för det mesta, tecknade med urgröpta konturlinier, tydligen hackade med något icke särdeles spetsigt intrument, icke slätslipade, utan knottriga i botten, ehuru ständigt öfverspolade af elfvattnet under flodtiden. De flesta figurerna äro fyrbenta djur med tjockt bufvud och horn, vanligen utan svans. Man tycker sig igenkänna både elg och oxe, kanske äfven ren. Men äfven andra djur förekomma t. ex. en fisk med bröst-, ryggbukoch stjertfenor, en fågel liknande en struts eller trana, en figur liknande en åsna med remtyg öfver bogarne och dragtåg. Den vanliga åsigten, att dessa ristningar tillkommit i en sednare tid, vederlägges genom de här funna bilderna af flera drakskepp, hvilkas form utan tritvel antyder en mycket aflägsen tid. Ett at dessa skepp (på Notön) har en längd af 7 fot 5 tum och utefter däckslinien 59 upphöjningar möjligen angifvande antalet af roddare eller deras sköldar; drakhufvudet uppstiger i fören 8,5 tum öfver däckslinien. Afven på fastlandets klippor utmed forssen finnas bällristningar. I Helsingand besöktes, bland andra, Forssa och Enångers kyrkor, i hvilka förvaras rika samiingar af medeltidsarbeten, hvaribland tlera af en syensk konstnär Håkan Gulleson i Flekkum, samt IUelsinglands Fornminnessällskaps museum i Hudiksvall, hvilket inne. håller mycket värderika materialier för studerandet af Helsinglands forntid. Fröken Magda v. Dolcke uppträdde d. 20 d;s för sista gången som Sigrid den fagra i Brölloppet på Ultåsa. Helsingfors Dagbl. yttrar derom: . En talrik publik hade infunnit sig och hyllade den framstående skådespelerskan med framropningar och buketter. Fr. v. D. har vid sitt uppträdande på danska språket, såsom Syrsan Jane Eyre och sEvelyn? i En liten skatt, i hög grad förstått att enthusiasmera publiken, som helt visst skall bevara i tacksamt minne dessa njutningsrika qvällar. Ått framgången såsom Sigrig icke varit lika stor — PR 1 vf t