pitålet, 300,999 far På 600 akler, kan okas till 500,000. mn ee — Torsdagen d. 23 oktober kom, sranska nationalförsamlingens ständigvarande utskott sammanträdde, och man väutade allmänt, att den skullo besluta församlingens inkallande till måndagen d. 27 d:s för att rösta till förmån för konungadömets återupprättande. Saken kom ej på tal, emedan ministrarne förut förklarat å ministerrådets vägnar, att detta visserligen öfverlemnade bestämmandet af frågan åt utskottet men för sin del afrådde det för tidiga inkallandet, hvilket icke var af ställningen inom landet påkalladt. Det är nu afgjordt, att nationalförsamlingen sammanträder först d. 4 nov. På detta uppskof hafva republikanerna räknat, i hopp om att kommer dag, kommer råd. Men å andra sidan synas de konungske äfven vara fortfarande vissa om sin sak. Emellertid har detta uppskof af några dagar gifvit de politiske männen litet andrum. En korresp. från Paris till Berl. Tid. lemnar följande upplysande redogörelse för partigrupperingen: De konungske kunna räkna på 70 röster från yttersta högern, 130 från högern och 150 från högra centern, således inalles 350 röster. Republiken kan obetingadt räkna på 200 röster från de olika grupperna af venstern och 55 från den ena afdelningen af venstra centern, den s. k. groupe Christophle, således 255 röster. Dessutom omtages det, att den andra gruppen af venstra centern, hvars president är Casimir Pårier, skall rösta mot monarkien. Den utgöres af 35 medlemmar. Bonapartisterna räkna inalles 15 röster; alla andra uppgifter om deras antal äro rent af gripna ur luften. Af dessa 15 skola 12, med Rouher, obetingadt rösta mot monarkien. Således hafva vi inalles 305 röster för republiken. Då man sammanslår de konungskes 350 och republikanernas 305, så får man 655 medlemmar tillhörande bestämda grupper. Men nationalförsamlingen utgöres i närvarande stund af 720 medlemmar. Återstår således ett antal af 65 personer, hvilka ej tillhöra någon grupp och i allmänhet betecknas med namnet la plaine (slätten) eller la groupe Boduin, efter en af deras mest ansedde medlemmar. Dessa 65 äro konservativa och lugna personer, hvilka velat bevara sitt oberoende. Men särdeles mycket talar för, att de skola alla rösta för den konstitutionela monarkiens återupprättande. I ott postscriptum tillägger korresp, att af de senast nämnde 65 äro 30 bestämdt vunna för konungadömet, så att de konungskes antal skulle inalles utgöra 385. Om nu än alla de andra 35, hvilka vilja förbehålla sig full frihet i afseende på besluts fattande, gå öfver till republikanerna, såsom Casimer Perier sagt, skulle desse likväl blott ha inalles 340, och således de konungske kunna förete ett flertal af 45 röster. Detta antal är dock väl litet, då det, såsom här, gäller frågan om en varaktig regeringsforms fastställande, isynnerhet som 13 valkretsar ännu äro utan representanter i församlingen. I stället för att låta utskrifva valen till alla dessa samtidigt, har regeringen nu till d. 16 utskrifvit valen i blott två kretsar. Figaro har meddelat ett historiskt aktstycke, hvilket gjort stort uppseende, och förskrifver sig från Thiers penna. Det är en broschyr, kallad ÅLa Monarchie de 18304, som utgafs år 1831, men sedan dess alldeles försvunnit, så att endast Biblioteket vid Rne de Richelieu har ett exemplar deraf qvar. I denna broschyr ådagalägger Thiers det berättigade i 1830 års revolution och den orlöanska monarkiens upprättande. Thiers säger häri vidare, att majoriteten inom nationalförsamlingen är den rätta surveränen, under det att en vädjan till hela folket är ett narrspel. Man har naturligtvis velat med denna ekrifts framdragande nedsätta den gamle statsmannen, mot hvilken äfven andra häftiga beskyllningar utkastas, alla gående ut på att framhålla honom som bekajad af småaktig personlig ärelystnad. Md H EEK I FErankrila har utkammit fierda de