Göteborgsposten – 24 oktober 1873, sida 2

han tagit ur flaskan nummer 3. Derefter gick han med de två kulor han försäkrat sig om tillbaka till sitt gömställe. Och det skedde ej för tidigt. Gardinerna voro ännu i rörelse efter honom, då miss Monk återvände till sitt klädrum och återtog sin plats, hvarefter hon ånyo fattade det lilla skrinet. I nästa ögonblick visade sig äfven gamla Ragee, inträdande ljudlöst som en skugga. — Det var med knapp nöd jag undgick att bli upptäckt, tänkte Monk, då hans hjertklappning började stilla sig. Men hvem kunde tänka sig, att jag skulle ha en så glänsande framgång? Min väg är klar! Hinduqvinnan satte sig åter ner på kaminmatten och ordnade sina flaskor utan att märka, att en af dem i hennes frånvaro varit öppnad. Sedan detta skett, satte hon skrinet tillbaka på dess gömställe i skåpet och låste detta. Derefter tog hon upp den enda kapsel, som Monk lagt i stället för den Sylvia valt och lät den rulla ner i den tunna flaska, hon för detta ändamål medtagit från sitt rum. — Ni kan taga proppen ur flaskan, under det hon är qvar i er ficka, miss, sade hon, i det hon öfverlemnade giftet, och ni skall lätt finna tillfälle, att obemärkt använda den. — Jag skall innan dagen är förliden begagna mig af er gåfva, sade miss Monk i sin låga, hväsande ton. Om fjorton dagar härefter eller inom en ännu kortare tidrymd skall lady Chetwynd hvila i familjegrafven i Chetwynds kyrka. Men nu är jag trött; jag skall lägga mig och hvila