Göteborgsposten – 23 oktober 1873, sida 2

Processen Bazaine. (Forts. från gårdagens n:o.) De delar af förhöret, som berörde händelserna vid Sedan och septemberrevolutionen, som störtade kejsardömet och utropade republiken, äro derigenom af öfvervägande intresse, att de gitva oss nyckeln till lösning at många gåtor. Sedan Bazaine upplyst, att han först mellan d. 8 och 10 sept. erfarit olyckan vid Sedan, anmärkte presidenten, att marskalken sedan måste ha vetat, att Frankrike endast hade 15 infanterioch 8 kavalleriregementen till sitt förfogande. Han kunde således ej mera räkna på någon hjelparmå, men hade sjelf i sin utgifna försvarsskrift uttalat den åsigten, att en utanför en fästning förskansad armå endast då kan hafva utsigt till seger, när den understödjos af en hjelparmk. IIvilka åtgärder tillgrep ni med denna åsigt under september månad? Bazaine svarade, att han under september gjorde många ansträngningar och angrep tyskarne i flera småträffningar för att trötta ut dem, men han hade många sårade, 16,000 man, och striderna voro derför icke gynsamma. Emellertid opererade hvarje kårbefälhafvare emot de fientliga trupper, som stodo midt emot honom. Ett gemensamt uppträdande skulle varit förderfligt. Han hade erhållit de första underrättelserna från Paris d. 4 sept. genom den tyska Kreuzzeitung, hvilken generalstabskaptenen Samuel sörskaflat honom. Presidenten: Väntade ni icke underrättelser från den nya regeringen? Båzaine: Jo. Pres.: Ni offentliggjorde en proklamation, hvari ni underrättade trupperna om hvad som timat i Paris. Ni sade deri, att truppernas pligter mot det i fara stadda fäåderneslandet förblefvo desamma, men tillade att ni skulle med samma beslutsamhet äfven försvara landet mot de dåliga lidelserna. Måste ni icke frukta att genom de sista orden sprida förvirring i sinnena? Bazaine: Jag trodde ej det. Jag tänkte dessutom begära afsked, men lät öfvertala mig att qvarstanna. Var för öfrigt icke sjelfva den 4 sept. en hotelse mot den sociala ordningen? Pres.: Var eder dagorder icke på visst sätt ingifven af legationssekreteraren Debain, som just då äterkommit ur preussisk fångenskap? Bazaine: Det är möjligt. Pres.: Vände ni er icke till prins Friedrich Carl, för att erhålla underrättelser? Bazaine: Jo, på ett mycket lojalt sätt. Pres.: Var detta det första bref, som ni tillsände honom ? B.: .. a. Pres.: Har ni hvarken bevarat afskrift af detta bref eller prinsens svar? : Nej. Pres.: Har ni icke trott er dermed handlalemot reglementet? B.: Nej, ty jag var ej blott fästningskommendant. Pres.: Måste ni icke hysa misstroende till en sådan källa ? Prins Friedrich Carl är utan tvifvel en mycket hederlig man, men han såg saken från en