Göteborgsposten – 21 oktober 1873, sida 2

tt neml. tvenue störro gärdar i den tätast bDebygda statsdelen skulle rifvas, i ändamål att härigenom åstadkomma en öppen plats, vid hvilken, i händelse af eldsväda, elden kunde hejdas. och hvarigenom faran för total förstörelse af nämda sfolkrika stadsdel sannolikt vore förekommen. Ett inflytelserikt parti ifrade för, ett icke mindre inflytelserikt emot gaken; tidningarne innehöllo långa och stundom ganska hetsiga såväl rodaktionssom insända artiklar i frågan. Äntligen randades, sedan agitationen för och emot sålunda en tid med all makt bedrifvits, dagen för den brännande frågans behandling, inför stadsfullmäktige men här föll den och icke-rifrarne gingo segrande ur striden. I spetsen för en komite som varmt förordat rifningsförslaget stod t. f. hofrättspresidenten Lemchen, en af samhällets mest framstående kommunalmän, den der knutit sitt namn till snart sagdt hvarje arbete af betydenhet, som under de senare årtiondena blifvit i Jönköping utfördt. Missnöjd med det sätt hvarpå frågan behandlats, ansåg han sig efter den utgång saken fått ej längre kunna qvarstå såsom stadsfullmäkvig och jemte honom utträdde samtidigt ur nämda institution en annan högt aktad och framstående samhällsmedlem, fabrikör Malmberg, som allt sedan stadstullmäktigeinstitutionens inrättande tillhört densamma. Vådadöd. En beklaglig händelse timade d. 13 d:a på aftonen i Jerssta by i det ingeniör Svanqvist, anstäld vid den under bygnad varande Gefle—Upsalabanan, råkade falla utför trappan till tia bostad dervid hufvudskålen spräcktes, till följd hvaraf han efter en stund afled. Han efterlemnar hustru och barn. Prestval. Vid det i söndags förrättade valet af komminister i Klara församling i Stockholm erhöll hofpredikanten C. P. Öhmann förs:s kallelse med 1554 röster; hospred. S. H. Sundel erhöll 669 och kommin. Allard 87 röster. Norrköpings mekaniska verkstads aktiebolag har nu afslutat gjutningen i det å vester belägna gjuteriet, och pågår med all fart inredning af det nya, stora gjutoriet, som blifvit uppfördt utanför norr tull; arbetet dermed är nu så långt framskridet, att första gjutningen skall verkställas redan i dessa dagar. Politiskt manifest. I lördags förenade sig danska folkethingets minoritet om följande gemensamma uttalande: Till valmännen! Vid folkethingets omröstning d. 17 sistl. oktober afslogs finanslagförslagets öfverlemnande till andra behandlingen och i följd häraf har thinget genom ett k. reskript af d. 18 derpå följande okt. blifvit upplöst. Detta afslag ifråga om behandlingen af ett lagförslag, hvars slutliga antagande är nödvändigt för statslitvets regelbundna fortsättning, är till och med inom det friaste samfund ett oerhördt steg, men innehäller tillika sådana faror för frihetslifvets utveckling, att vi undertecknade, medlemmar af det upplösta folkethinget, som ha motsatt oss afslaget, känna oss uppfordrade till att gemensamt framlägga för valmännen vår uppfattning af ställningen. Det må vara veterligt, att vi icke utgöra en samling af män med en likartad politisk uppfattning, att vi om åtskilliga reformförslag och utvecklingstankar ha skiljaktiga meningar, att vi också med afseende på ministeren och de olika medlemmarne deraf såsom ledare af statsstyrelsen hysa och hafva uttalat åsigter, hvilka ingalunda öfverensstämma, men det oaktadt är det endast en mening ibland oss om, att det afslag ifråga om finanslagens behandling, som nu egt rum, är oförsvarligt och att det majoritetens uppträdande, som efterhand har kommit denna till att företaga ett så ensamt stående och till ytterlighet gående steg, har varit i hög grad obetänksamt och är egnadt till att hämma alla politisk handläggning, allt politiskt samarbete. ktt afslag af sinanslagförslagets behandling är ej allenast liktydigt med en afgjord sammanstötning mellan statsmakterna, utan är till och med den skarpaste form, hvarunder en sådan kan framträda. Den mäste derföre söka sitt rättfärdigande deri, att ministeren ettdera gjort sig saker till ofverträdelse af landets lagar och törfattningar eller fört en mot landets ära och vältärd stridande politik. Men intet af dessa fall föreligger här. Det steg, som folkethingets majoritet tagit, är derjemte så mycket mera förkastligt, som dess bestämdt uttalade syfte är genomförandet af en uppfattning af våra konstitutioonela törhållanden, som saknar hemul i vår författning. Det finnes ingen bland oss, som bestrider eller har bestridt, att stadgandet i Grundlagens 48 5S om, att sinanslagförslaget först skall behandlas i folkethinget, iföljd af sakens natur måste lemna detta thing ett öfvervägande inflytande på finanslagens detaljer och derigenom på hela gången af statsbushållningen, men den åsigt, som jolkethingets majoritet, då thinget senast var samladt framhöll i sin till kungen ingifna adress och hvars genomförande den nu sökt framtvinga genom att afslå finanslagens behandling och som går ut på att regeringen alltid skall öfverensstämma med folkethingets majoritet, är, enligt vår öfvertygelse stridande mot den i Grundlagens 2 bestämda fördelning af statsmakten, som finner sin närmate utert I gr ff CC PA Lier. SN Sr a veckling i de efterföljande bestämmelserna, synnerliet gast om kungens rättighet till att utnämna och afn skeda sina ministrar och landsthingets rättighet till n. att behandla och antaga eller förkasta alla lagförslag, finanslagförslaget deri inberäknadt. 2 Danmarks rikes Grundlag är bygd på ett ömsesidigt tillitsförhållande mellan de delar af lagstiftningsmakten, hvilkas samstämmighet är nödvändig n I för lagarnes tillkomst och den förutsätter derför ömet. sesidigt tillmöteskommande samt beredvillighet till d I att förstå hvarandra. ad Det är vårt hopp och vår bön till landets valIlI män, att de, erkännande ställningens allvar, måtte usända män till folketinget, hvilka äro genomträngda naf denna principiella uppfattning och som icke genom utt ett härdnackadt qvarblifvande på en ensidig partiståndpunkt fortfarande skulle hämma utvecklingen c-och derigenom möjligen utsätta såväl friheten som nI fosterlandet för stora faror. Köpenhamn d. 15 okt. 1875. Manifestet är undertecknadt af töljande: Aaberg, Andersen, Ankjer, Bach, Bille, Brix, Casse, J. J. Christensen, Dinesen, Fenger, 2 MN Ilan O MM Ian — — — —O —0 o U— — —P— — MM OM — —