Göteborgsposten – 20 oktober 1873, sida 2

MM hr 7 rr — 7 2— 2— ter — t o 3 FR Wo 2 ——— — ——— ET — Don frisinnade franska pressen inskrän kor sig till att återgifva de båda brefven, så. som varande af estort politiskt och historiskt intresse. De presterliga bladen utgjnta na turligtvis öfver kejsaren sin vredes skälar. I ejelfva Tyskland samlas naturligtvis alla icke-klerikala kring kejsaren i denna sak. Ett af dess anseddaste organer yttrar: De båda skrifvelserna läsäs med djup rörelse öfver hela Tyskland. Veridsåäskådningar, hvilka ligga två och ett halft årtusen skilda ifrån hvarandra, stöta der inför vårt oga emot hvarandra. Den första känsla, som de lika grundlösa som djerfva anklagelserna i den påfliga skrifvelsen framkalla inom Oss, är harmens; en känsla som påminner oss om den, hvilken grep oss i juli 1870 vid första underrättelsen om Benedettis uppträdande. Men då vi läsa vidare, tager undrande förvåning öfverhand, och straxt derefter, då vi läst det kejserliga svaret, andas vi ut af belåtenhet och tillförsigt. Teorien i Bonifacii VIII:s beryktade bulla, hvilken för flera år j sedan i en skrifvelse från biskop Martin af PaderI born framkallade inom några evangeliska kretsar en harmsen, men hos de flesta läsare då endast munter undran, uppträder här i sjelfve påfvens högtidliga skrifvelse gentemot den evangeliske kejsaren och konungen öfver ett i afseendejpå sina medlemmars flertal eyangeliskt folk. Man måste vänta sig att vid slutet förnimma en kallelse till Canossa; men i stället följer blott en helt modern ursäkt, hvilken låter som ett omedvetet framkommet, eget tvifvel på de förut uttalade anspråken som verldsdomare. Vår kejsares svar står med fasta fötter på den nyktra verklighetens mark, motsvarande det lätta samvetet hos våra dagar och vårt folk. Vi känna oss vid läsningen deraf liksom förflyttade från en fantastisk drömverld ini den nuvarande verklighetens rike, och vi erhålla den tillförsigten, att de ogiltiga drommarne skola splittras som skum mot det tyska samvetets klippa. I Posen har brottmålsdomstolen dömt hufvudredaktörerna för ett par tidningar till böter derför att de offentliggjort det tal, som påfven hållit i sitt konsistorium julaftonen. Detta är dock förföljelse, ty talet, fastän fientligt mot Preussen, är dock ett historiskt aktstycke af den art, att det ej kan undandragas verldens kännedom. Schweiz sändebud i Paris har nu formligen hos Frankrike gjort föreställningar om de agitationer, som den förvisade biskop Mermillod tillåtes uttöra på franska området tätt intill schweiziska gräneen. Från Rom meddelas, att påfven svarat kardinal Bonnechose från Frankrike, som ville inbjuda h. helighet till Paris för att lägga grundstenen till den nya kyrkan på Montmartre, att han formligen vägrat att mera lemna Rom. I Österrike äro valen till riksrådet i full gång. D. 13 valdes i de böhmiska landtdistrikten 12 tyska och 18 enechiska deputerade. D. 14 skulle valen i Nedra Österrike taga sin början. I Kärnthen säges det tyska partiet hafva i flera kretsar segrat öfver de slaviske motståndarne. Den 17 på e. m. anlände, såsom förut nämnts, kejsar Wilhelm till Schönbrunn, efter att hafva på Penziogs bangård, der ett hederskompani var uppstäldt, mottagits af erkehertigarne, landshöfdingen och en deputation från regementet Kaiser Wilhelm, under det kejsar Frans Josef farit Wilhelm till mötes till stationen S:t Pölten. I Schönbrunn gafs på aftonen familjemiddag. Lördagen d. 18 besökte de båda kejsarne verldsutställningen, på esterm. var galadiner i Schönbrunn och på aftonen teater pare i hofoperahuset, hvarest gafs Gounods Faust. Söndagen d. 19 ger tyska sändebudet middag, på attonen eger en föreställning rum. å Slottsteatern i Schönbrunn, hvarefter gilves souper i stora galleriet, till hvilken 400 gäster äro inbjudna, samt elektrisk upplysning af trädgården. D. 20 stor parad al trupperna. D. 21 jagt på Djurgården, galadiner i Hofborgens ceremonisal och teater. D. 22 afreser kejsar Wilhelm. Från Frankrike föreligga inga bestämda underrättelser. Allt är der väntan på hvad de olika partimöten, hvilka skola i nästa ! vecka hållas, komma att medföra. Faktiskt! skall då frågan om monarki eller republik sör Frankrike blifva asgjord. Stämningen är upprörd; kursstegriogen på börsen i Paris är ett i! barometerstånd till förmån för monarkisterna; men utsigterna äro ännu de ovissaste. Bonapartistbladet -Gauloisvill veta, att bonapartisterna med mirst en tredjedel af de afgifna rösterna bidragit till republikanernas seger vid de nyss ekedda syllnadsvalon till, nationalförsamlingen. Från Spanien ekrifves, att Don Carlos t under klockringning och bsfolkningens jubel i I Estella hållit en religiös tacksägelsesest i an-t ledning al segren öfver regeringageneralen Mo u riones, som likväl alltjemt roar sig med attes skildra för sin regering de mäktiga följderna I af sin lysande seger. lans återkallande om! a talas, ty i Spanien förbrukas i massa såväl. I generalor som ministrar. Nn ID d a k 5 d et Från Carthagena telegraforas d. 13 d:s till Times: Engelska eskaderchefen, amiral Yelverton skickade i går en löjtnant till Carhagena med anbud om läkarehjelp för de sårade och en kapten i samma ärende till spanske regeringsamiralen Lobo. Båda parterna uttryckte sin stora tacksamhet häröfver, men le sade sig ej ha några sårade eller döda. — ! n Upprorsfartygen ånga nu ut ur hamnen och en k svår strid väntas, emedan de upprorisko vilja g ipprätta skammen öfver att ha blifvit slagna h tf träskeppen. Al Enligt senare meddelanden från Madrid g tervände dock upprorsfartygen utan strid till iamnen. si Kongressen i Mexico har antagit åtkilliga förslag till ändringar i författningen a