Göteborgsposten – 9 oktober 1873, sida 2

ett ganska vigtigt steg i sitt onda förehafvande. Sedan hon, som förut nämnts, genom Gilbert Monk underrättat förvaltaren och hofmästaren om lord Chetwynds giftermål, kallade hon hushållerskan till ett enskildt samtal och meddelade henne nyheten. Miss Monk var dödsblek och hennes oroliga åtbörder visade, att hon erhållit ett hårdt och oväntadt slag. Hon berättade huru det tillgått samt uppläste en del af lordens bref med darrande röst och bortvändt ansigte. Mrs Skewer, den till åren komna hushållerskan — en ståtlig matrona, trind och rödblommig, som innehaft sin ; närvarande befattning några tiotal af år — mottog underrättelsen med nästan otrolig öfverraskning. Marquisens förlofning med miss Monk var allmänt bekant, men att denna förbindelse hade blifvit bruten — och af henne sjelf, i ett ögonblick af vrede — var icke kändf. — Det måtte vara något misstag, miss Monk, utropade den goda damen. Mylord spelar ett grymt skämt, ehuru det ej är likt honom. Och sedan, en Chetwynd har aldrig gjort sig skyldig till en ohederlig handling och mylord är ur stånd att sätta en allmän fläck på en dem, på den dam han ämnade äkta. Han är artig mot den fattigaste qvinna på hela godset. Det är omöjligt att han kan så förolämpa er. — Ni har hört hans bref, svarade miss Monk torrt. Det är endast alltför sannt, att jag är helt öppet skymfad af min trolofvade och att jag skall bli beklagad och utpekad hela min återstående lefnad. O, himmel, det är